Inkomstklyftan mellan de som har jobb och de som har a-kassa växer. DA har tittat 30 år bakåt i tiden. Aldrig har glappet varit så stort som nu.
En genomsnittlig industriarbetare i Sverige tjänade knappt 144 kronor i timmen 2009. Omräknat till en heltidslön blir det lite drygt 25 000 kronor i månaden. Det betyder att den genomsnittliga industriarbetaren har 67 procent mer före skatt än den som får a-kassa.
Dagens Arbete har gått 30 år bakåt i tiden och jämfört den genomsnittliga industriarbetarlönen med den högsta ersättningen från a-kassan. Aldrig tidigare har skillnaden varit så stor som i dag.
Lägst var skillnaden från mitten av 80-talet och tio år framåt, då genomsnittslönerna var cirka 20 procent högre än vad som mest betalades ut i a-kassa.
A-kassans dagpenning har inte höjts sedan 2002 och sedan dess har glappet mellan snittlön och a-kassa stigit. Ytterligare en orsak är att regering och riksdag 2007 beslutade att slopa den förhöjda dagpenningen som betalades ut de första hundra ersättningsdagarna.
Fram till och med 1990 var det regering och riksdag som varje år fattade beslut om högsta dagpenning i a-kassan. I slutet av 80-talet kom a-kassekommittén med en utredning som rekommenderade att nivån på a-kassan skulle anpassas till industriarbetares löneutveckling. Regering och riksdag gick på utredarens linje och under några år i början av 90-talet skedde en indexerad höjning av dagpenningen.
Redan 1993 rev riksdagen upp beslutet om automatisk höjning och sänkte dessutom dagpenningen till 1992 års nivå. Sedan dess har dagpenningen höjts vid två tillfällen, 1997 och 2002. Dagens Arbete har räknat upp a-kassans högsta dagpenning med löneutvecklingen för industriarbetare sedan 1992. Hade den automatiska höjningen fortsatt skulle a-kassans högsta ersättning ligga på 23 000 kronor. Som mest ger a-kassan i dag 14 960 kronor före skatt.
Dagens Arbete har tidigare i augusti intervjuat migrations- och arbetsmarknadsminister Tobias Billström. Han fick bland annat frågan om han tror att en högre a-kassa gör folk mindre motiverade att jobba.
– Det kan inte uteslutas att det finns den typ av samband. Det är viktigt att vi har en typ av balans i de här sammanhangen. Så att man å ena sidan får en ersättning som bidrar till omställning. Men det här måste vägas av så att ersättningen inte är så generös att man väljer att inte gå vidare och ta ett nytt arbete.
Fakta
Dagens Arbete har räknat med löneutvecklingen enligt Medlingsinstitutets och SCB:s statistik för arbetare i privat sektor, vilken bäst motsvarar SAF/LO:s gemensamma lönestatistik som låg till grund för de automatiska höjningar av dagpenningen som gjordes i början av 90-talet.
Industriarbetarens månadslön baseras på Medlingsinstitutets och SCB:s statistik för genomsnittlig timlön för arbetare i privat sektor. DA har räknat ut månadslönen genom att ta timlönen gånger 174 timmar.
Läs hela intervjun med Tobias Billström här.
