När Volvo Lastvagnar var i kris avstod arbetarna från pensionsavsättningen på 6 000 kronor. Den vill vi ha tillbaka nu när företaget går bra, säger William Frank (bilden), verkstadsklubbens ordförande i Umeå.

Förra vintern befann sig Volvo Lastvagnar i djup kris. Orderingången sjönk dramatiskt och tusentals anställda sades upp.

Vid Umeåfabriken varslade ledningen ytterligare 320 anställda om uppsägning. Men i stället för att verkställa varslet enades företaget och IF Metalls verkstadsklubb om ett krisavtal. I uppgörelsen avstod IF Metallarna från en pensionsbetalning värd 6 000 kronor.

Den kan företaget betala nu, tycker William Frank.

–Vi tog vårt ansvar och ställde upp i en svår tid. Då är det inte mer än rätt att företaget kan betala tillbaka nu när det går bra.

Men kan man komma så här i efterhand och kräva tillbaka pengarna?
–Hade jag vetat det här så skulle vi ha låtit de 320 gå hem. Men då hade företaget heller inte fått ut någon produktion över huvudtaget.

Kunde ni inte ha skrivit in i avtalet att pensionsbetalningen skulle skjutas upp?
–Vi ställdes inför ett ultimatum. Antingen ta avtalet så som det såg ut eller trycka på knappen och därmed utlösa varslet.

Det var arbetarna i produktionen som tog smällen under krisen, säger William Frank. Tjänstemannagrupperna fick till exempel behålla sina pensionsinsättningar.

–Att det görs skillnad på folk och folk märks inte minst genom företagets bonussystem. En tjänsteman kan få upp till 20 000 kronor. Vi kan få max 700 kronor.