Att höja pensionsåldern är ingen lösning så länge industriarbetares verklighet ser ut som den gör. Var femte GS-medlem lider av besvär efter arbetsskador och bara hälften tror att de kan stanna i yrket fram till pensionen. Det visar GS arbetsmiljöundersökning.
Fackförbundet GS arbetsmiljöundersökning avslöjar en verklighet som inte så ofta framgår i medierna eller i den politiska diskussionen i dag, tycker GS avtalssekreterare Tommy Andersson.
– Det finns en värld utanför den generella politiska diskussionen. Det är faktiskt inte bara tjänstemän i storstäderna som ingår i arbetskraften.
När en höjning av pensionsåldern diskuteras för att klara framtidens välfärd är synen på verkligheten lite för enögd, anser Tommy Andersson.
GS arbetsmiljöundersökning bygger på en enkät som har besvarats av 2 000 medlemmar mellan 45 och 59 år. Svaren visar att mer än var tredje medlem har drabbats av en arbetsskada och av dessa lider mer än hälften fortfarande av besvär. Flest drabbade finns i sågverksindustrin, där nästan hälften råkat ut för en arbetsskada.
Bara 55 procent av de tillfrågade tror att de kommer att kunna arbeta i sitt nuvarande yrke fram till den ordinarie pensionsåldern.
– Vill man göra en bred satsning med arbetslinjen och höja antalet arbetade timmar i Sverige, så måste de anställda i industrin och den offentliga sektorn ges reella förutsättningar att jobba fram till pensionen, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.
Slimmad bemanning, stress, monotona arbetsuppgifter, tunga lyft samt olycksfall vid arbete med maskiner och utrustning är huvudorsaker till arbetsskadorna, skriver GS i sin rapport.
GS föreslår flera åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i industrin. Viktigt på lång sikt är att förändra arbetsorganisationen.
– Medlemmarna behöver ett ökat inflytande över bemanningen och arbetstidens förläggning, säger Tommy Andersson.
Andra förslag är att alla ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad, branschanpassad och förebyggande företagshälsovård, att rehabiliteringsinsatser sätts in tidigare med ett tydligare arbetsgivaransvar samt att parterna gemensamt bör kartlägga och föreslå förändringar för att minska antalet förslitningsskador.
GS är kritiskt till regeringens tidigare besparingar på Arbetsmiljöverket och nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Det slopade statliga bidraget till fortbildning av skyddsombud försämrar också förutsättningarna för säkrare arbetsplatser, anser GS.
– Skyddsombuden behöver en ständig fortbildning. Men vi hamnar i tvister om vem som ska betala för den. Det gör att skyddsombuden inte får den fortbildning de behöver, säger Tommy Andersson.
GS samarbetar redan i dag med bland andra arbetsgivarorganisationen Trä- och möbelföretagen (TMF) i flera projekt för att förhindra olyckor och arbetsskador. Nu efterlyser GS att regeringen bidrar till att förbättra förutsättningarna.
FAKTA/GS undersökning
- Ryggsjukdom/skada, ledsjukdom/skada och klämskada är de vanligaste arbetsskadorna bland GS medlemmar.
- Belastning på grund av ensidigt arbete, tunga lyft samt olyckor i maskin eller utrustning är de vanligaste orsakerna till skador.
- Mindre arbetsbelastning och stress, bättre teknisk utrustning, mindre påfrestande arbetsställningar samt mer varierande arbetsuppgifter är de vanligaste åtgärder som de skadade anser skulle ha förhindrat att de drabbats av arbetsskada.
- Arbetsskador delas upp i olyckor och sjukdomar. 62 procent av skadorna i GS rapport var olyckor. 38 procent var sjukdomar.
- Män råkar oftare ut för olycksfall, medan kvinnorna drabbas av sjukdomar i högre utsträckning.
- 35 procent av medlemmarna som drabbats av en arbetsskada har inte anmält den.
