DA-ANALYS
Det grekiska dramat fortsätter att hålla Europa på sträckbänken. Utgången bestämmer förutsättningarna för den svenska avtalsrörelsen.
Greklands affärer angår den svenska lönerörelsen.
Svenska löner har aldrig kunnat sättas utan hänsyn till vad som händer i omvärlden. Det är en gammal beprövad sanning.
Omvärlden är en restriktion, en begränsning för hur mycket lönerna kan öka. Det gäller i synnerhet en öppen, exportberoende ekonomi som den svenska.
När omvärlden gungar blir det också skakigt i Sverige.
Månaderna innan en avtalsrörelse kör igång brukar handla om slaget om världsbilden. Parterna – fack och arbetsgivare – formulerar förutsättningarna inför den kommande lönerörelsen, allt för att hitta löneutrymmet.
En sak har alla profetior gemensamt: osäkerheten.
Hittills har alla sett en fortsatt – om än svagare – uppgång i världsekonomin. De nya tillväxtländerna drar tillsammans med det nygamla tillväxtloket Tyskland.
Det har passat svensk industri bra. Den svenska industrin lever av den tyska.
När tyskarna kör igång behövs insats- och investeringsvaror från Sverige. Maskinvaror står för den ojämförligt största andelen av svensk varuexport.
Men svensk export är inte bara beroende av Tyskland. Den är beroende av hur det går i hela Europa.
Nästan två tredjedelar av den svenska exporten går till EU-området plus Norge. Om Europa hackar, hackar Sverige.
Nu väntar Europa. Väntar på utgången av det grekiska dramat. Ingen vet hur den utgången kommer att påverka resten av Europa och världen, för den delen.
Det vore lätt att marginalisera problemet till några få länder, Grekland, Portugal, Irland, Spanien, kanske Italien. Men idag är ländernas ekonomier sammanflätade med varandra. Inte minst tyska och franska banker sitter med stora fordringar i Grekland.
Våren 2008 trodde man att låneproblemen på den amerikanska bostadsmarknaden bara skulle beröra länder med högt belånat bostadsbyggande: USA, Storbritannien, Spanien.
Ett halvår senare gick investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Effekten kändes ända ut på svenska verkstadsgolv. Cirka 80 000 industrijobb i Sverige raderades ut.
Skillnaden mellan Lehman Brothers och Grekland som krutdurk för världsekonomin är att Lehman-konkursen kom plötsligt och oväntat. Och hanterades på ett sätt som fick oanade konsekvenser.
En konsekvens var att bankerna och hela det finansiella systemet släckte lyset. Inga lån betalades ut. Bankerna vågade inte låna till varandra. Därför dog den ekonomiska aktiviteten.
Greklands bekymmer är däremot väl kända.
Dessutom finns det många aktörer som har intresse av att Greklands öde inte lamslår världsekonomin: EU, Internationella valutafonden och inte minst Kina som vill se en fortsatt stark euro.
Men vad händer om Grekland ställer in betalningarna, dess banker går i konkurs och lämnar franska och tyska banker – med stora lån i Grekland – lottlösa? En ny global tvärnit?
Om Greklands öde drar med sig fler länder och utlöser en kris för hela Europa förändras förutsättningarna för den svenska avtalsrörelsen i ett nafs.
Vi lever fortfarande i sviterna efter finanskrisen hösten 2008. Den rev upp större sår än vad många fruktat.
Greklands kris må vara en grekisk skapelse i form av en djupt skuldsatt, korrupt luftekonomi utan skatteintäkter. Men den underblåstes av finansiella krafter som under senare årtionden fått allt friare spelrum.
Finns det något samband mellan finanskrascher och ökade löneskillnader? Ja, säger två ekonomer på IMF, Internationella valutafonden, Michael Kumhof och Romain Rancière.
De har undersökt vad som hände i USA från tidigt 1980-tal och framåt. En liten grupp höginkomsttagare drog ifrån. Samtidigt underlättades utlåningen och den finansiella sektorns andel av ekonomin växte. Låginkomsttagarna fick låna för att hänga med.
Hösten 2008 sprack allt. Kumhofs och Rancières slutsatser är att det hade varit billigare att för samhället att bedriva en rättvis fördelningspolitik före – än att sopa upp efter finanskraschen.
I Aten växer nu köerna till soppköken och fackföreningsrörelsen mobiliserar för generalstrejk. Mångmiljonärerna har lämnat landet.
