Det tar ett helt arbetsliv för en industriarbetare att tjäna ihop lika mycket pengar som en toppdirektör tjänar under ett år. Inkomstklyftan mellan elit och arbetare växer igen, enligt en ny LO-rapport.
LO-ekonomerna har jämfört en genomsnittlig industriarbetarlön 2010 på 25 000 kronor med inkomsterna för 200 personer som tillhör vad man kallar makteliten. Utredarna kommer fram till att deras inkomster är 17 gånger högre än en industriarbetares.
De 200 personerna i makteliten delas in i tre grupper:
- Den ekonomiska eliten (chefspositioner i det privata näringslivet)
- Den demokratiska eliten (folk- och förtroendevalda)
- Den byråkratiska eliten (bland annat chefer inom offentliga bolag och medier)
Det är främst de 50 personerna i den ekonomiska eliten som drar ifrån. 2010 hade de i snitt en inkomst som motsvarade 46 industriarbetarlöner – alltså den inkomst man kan tänkas ha om man arbetar från att man är 19 fram till pension.
Det är en ökning från 2009, men en minskning från toppåret 2007, då det gick 51 industriarbetarlöner på en inkomst för den ekonomiska eliten.
En förklaring till minskningen efter 2007 är den ekonomiska krisen. I inkomsterna för eliten är även kapitalinkomster medräknade. Eftersom de sjönk för de flesta under krisen minskade också inkomstskillnaderna, för att nu alltså öka igen.
Som lägst var skillnaden i början av 80-talet. 1980 gick det 9 industriarbetarlöner på en inkomst ur den ekonomiska eliten – delvis beroende på att kapitalinkomsterna var negativa då.
Skillnaden mellan industriarbetare och personer ur den demokratiska och byråkratiska eliten ökar också, fast på en betydligt lägre nivå. Det går 6 respektive 8 industriarbetarlöner på en årsinkomst.
Enligt LO har stora löneskillnader betydelse för vilka beslut som fattas, och hur frågor om klass och klyftor skildras i debatten, skriver man i en artikel på DN debatt.
