Arbetskamraten ramlade fem meter från en trappa rakt ner i betonggolvet. Tobias Racz tvekade inte. Han lade ett skyddsombudsstopp på en gång.
Tips från Stefan Wiberg, arbetsmiljöombudsman, IF Metall
- Om att fylla i papperen rätt:
– Vi lägger krut på att skyddsombudsstoppen läggs korrekt. Blanketten ska fyllas i rätt. Stoppet ska vara tydligt och överlämnas skriftligt till arbetsgivaren.Vi har åkt dit i Arbetsdomstolen en gång på att det inte fanns skriftlig dokumentation på att ett stopp hade lagts. - om när ett skyddsstopp är aktuellt:
– Ett klockrent fall är där en operatör kapar plåt i en maskin med skarpa knivar och där skyddsanordningarna saknas. Då ska arbetet stoppas. - Om att försöka ha en dialog med arbetsgivaren:
– Många frågor kan lösas med ett samtal. Men tveka inte att lägga ett stopp om det finns risk för omedelbar fara för liv och hälsa.
Tobias Racz stod i andra ändan av den stora lagerlokalen när han hörde skrik. Han fick kryssa mellan lådor med nytillverkade dragkrokar när han sprang mot ståltrappan där arbetskamrater samlats runt sin fallna kollega. Några hade redan börjat med första hjälpen. Andra var i chock. Tobias Racz fick en telefon i handen för att hjälpa ambulansen att hitta till Monoflex i Hallstahammar
– Det går inte att veta hur man ska reagera. Jag var lugn när jag pratade med ambulansen som kom hit snabbt, säger han.
Visst hade det nämnts att trappan var onödigt lång. Men ingen tänkte tanken att någon skulle ramla. Tobias Racz var ny som skyddsombud och tvekade inte inför att lägga ett skyddsombudsstopp efter olyckan.
– Det var aldrig något snack. Alla var bedrövade. Jag hade inte hunnit gå någon skyddsombudskurs men visste att man kunde lägga stopp.
Ingen såg när olyckan inträffade. Tre lagerarbetare stod med ryggen emot och hörde dunsen av fallet. Utredningen som gjordes slog fast att mannen på något sätt ramlat över räcket högst upp i trappan.
– Ingen vet varför eller hur han kunde falla, säger Tobias Racz.
Han som föll är fortfarande förlamad och har inte kunnat berätta.
Arbetsmiljöverket kom ut på inspektion och kom fram till att trappan inte var farlig. Trots det tog det bara några dagar innan företaget såg till att räcket kläddes in med ytterligare skyddsstänger. Under semestern, några månader senare, delade man av trappan vid mitten för att minska dess längd.
Efter olyckan stängdes produktionen ner på en gång och alla fick gå hem. Tobias Racz kliar sig i sitt yviga skägg och funderar en stund på frågan hur han påverkats av olyckan.
– Vi var arbetskamrater i tio år. Det tog över ett halvår innan jag gick upp i trappen. Självklart var det jobbigt. Vi kan inte gardera oss och bygga bort alla risker. Det är trots allt en industri. Men allt förebyggande är viktigt och att undvika stressen för då tar man genvägar.
Skulle du tveka att lägga ett stopp igen?
– Nej. Jag har bra dialog med företaget. De förstår att jag inte gör det för att jävlas utan för att det är viktigt.
