Woah! En jättehäst i trä! Den måste vi släpa innanför stadsmuren! Den trojanske kungen Priamos måste varit en av historiens största klantskallar, när han fattade det beslutet.
Grekerna hade belägrat Troja i många år. Då fick den grekiske befälhavaren Odysseus – med lite gudahjälp – en lysande idé. Han byggde en jättelik trähäst, i vilken soldater gömde sig.
Sedan avseglade den grekiska flottan bortom synhåll.
Kung Priamos gillade kusen, och trots att alla varningsklockor borde ha ringt, såg han till att hästen släpades innanför de egna stadsmurarna.
Vid den efterföljande festen, för att fira grekernas avtåg, passade de soldater, som fanns gömda i hästens mage, på att öppna stadsportarna för sina kolleger i den grekiska hären som intog staden.
Den här historien – om den nu är sann, för skalden Homeros var en man som kanske inte alla gånger svängde sig med fakta – återfinns i boken 101 historiska misstag (Historiska media).
Boken är skriven av Daniel Rydén, historiker och journalist på Sydsvenskan i Malmö.
Han har samlat misstag, vissa värre än andra, och gjort dem till underhållande läsning som lockar både till skratt och fasa.
Här finns Dick Rowe, skivbolagsdirektören på Decca, som tackade nej till Beatles. Columbus, som till döddagar vägrade erkänna att han varit någon annanstans än i Indien. Tsar Alexanders försäljning av Alaska, tyska tidningen Sterns köp av Hitlers falska dagböcker och Gary Coopers nej tack till huvudrollen i Borta med vinden. ”Ingen har tjänat en dollar på en film om amerikanska inbördeskriget”, som Cooper lär ha sagt till producenten. Här finns historien om godsägaren Thomas Austin som 1859 lät importera 24 engelska vildkaniner till Australien.
Här nämns till och med Mona Sahlins Tobleroneaffär, liksom dåvarande justitieminister Anna-Greta Leijons anlitande av Ebbe Carlsson som privatspanare i Palmemordet.
Stort som smått alltså.
Daniel Rydén inleder sin bok med ett exempel om hur ”respekten inför uråldriga dokument ibland kan få oss att glömma att de en gång var rykande färska, och att dumheter inte blir klokare för att de står skrivna på papyrus eller pergament”.
Det handlar förstås om Evas fruktstöld i paradiset. Det är enligt författaren blundern i Eden som gjort att svenska kvinnor kunde hållas borta från universiteten till 1873, från röstbåsen till 1919, gymnasieskolorna 1927 och predikstolarna till 1958.
”Få texter har haft större inflytande på mänsklighetens könsroller än slutsatsen i Första Moseboks tredje kapitel; Ve den man som låter sig luras att lyssna på en kvinna.”
Daniel Rydén slår dock fast en viktig sak:
Missarna är en del av livet.
Eller som den engelske författaren Oscar Wilde uttryckte det: ”Erfarenheter är det namn vi sätter på våra misstag.”
Utan misstag skulle inte heller mänskligheten gjort några större framsteg, menar Rydén. För tänk om Alexander Flemming diskat den där mögliga odlingsplattan, då hade världen stått utan penicillin – med en klantskalle till.
