Bara var fjärde elev i gymnasieskolan väljer ett yrkesprogram. Detta resulterar i nedlagda utbildningar, samtidigt som arbetsgivarna ropar efter eleverna. Det konstaterar LO i en ny rapport.
Rapporten tar upp en rad allvarliga problem med gymnasieskolan. Fokus ligger på yrkesprogrammen och övergången från utbildning till arbetsmarknad.
Men rapporten synar även utbildningssystemet som sådant, från grundskolan till vuxenutbildningen och ger förslag på reformer och åtgärder för att vända den negativa utvecklingen.
Till de stora och växande problemen hör ungdomars bristande intresse att välja ett yrkesprogram, de omfattande avbrotten från utbildningarna och bristen på kvalitet och dimensionering i förhållande till vad branscherna efterfrågar, konstaterar LO
Övergången från utbildning till arbetsmarknaden är dessutom i många fall alltför svag.
– Endast genom att öka inflytandet för branschernas parter och genom att stärka de nationella och regionala programråden, kan intresset och kvaliteten öka igen, säger LOs utbildningspolitiska utredare Thomas Hagnefur.
Regeringen hyser stora förhoppningar om att många problem kan lösas genom den gymnasiala lärlingsutbildningen. Men resultaten från lärlingsförsöket pekar hittills i motsatt riktning med många avbrott och få som lyckades få ett slutbetyg, konstaterar LO-utredningen
– Vi tror inte att utbildningsformen i sig är avgörande. En bättre lösning är att ge parterna inflytande över ”sina” yrkesprogram, och möjligheten att anpassa det arbetsplatsförlagda lärandet utifrån branschens behov och förutsättningar. Det gynnar yrkesprogrammen bättre än en gymnasial lärlingsutbildning, säger Thomas Hagnefur.
