INFLYTANDETvå tuffa kriser – men Rimaster i Rimforsa har överlevt. – Vi är ett starkare företag i dag tack vare att personalen ges inflytande, säger IF Metallklubben.
Göran Ulvans tips för ökat inflytande på jobbet
- Medlemsmötet är det viktigaste. Håll medlemsmöte i frågor som kräver större beslut. Skapa konsensus för att få en samlad ståndpunkt att ta med till företaget. Återkoppla resultatet. Vi ska känna att vi alla är Facket.
- Skapa mötesrutiner med företaget. Möten med chefer på olika nivåer. Fråga medlemmarna om frågor de vill lyfta. Ha möten där så många som möjligt deltar. Lyft även framtidsfrågorna. Har man konstruktiva idéer lyssnar i regel företaget. Medlemmarna ska själva delta i genomförandet av de förslag till förändring och förbättring de tagit fram. Se till att förändringsgrupper har god tid att diskutera fram förslag.
- Kunskap gör facket till en part som företaget respekterar. Det är viktigt att alla förtroendevalda ständigt kompetens-utvecklar sig i fackliga frågor. Världen förändras och med den uppdraget. Vi är länken mellan företaget och med-lemmarna och däri ligger en stor del av medlemsvärdet. Diskutera fackliga frågor på jobbet! De flesta goda idéer föds vid fikabordet.
Carina Johansson monterar instrumentpanel till Atlas Copcos bergmaskiner. Tillsammans med de andra i monteringen gör hon i ordning de elsystem som ska gå iväg till kunden, till rätt kvalitet med noll fel och i rätt tid.
Carina och de andra har själva bestämt hur monteringen ska se ut.
– Vi har möblerat om och ställt monteringsborden på ett sätt så att vi kan prata med varandra och snabbt hjälpa varandra om så skulle behövas.
– Ledningen tar till sig vad vi säger. De vill att vi hittar egna lösningar.
Alla ingår i förbättringsgrupper som fortlöpande diskuterar hur tillverkningen kan löpa smidigare. Bland annat har alla verktyg hamnat i en och samma hylla. Verktygen ligger sorterade i plåtlådor och den montör som tar ett verktyg placerar en kylskåpsmagnet med sitt namn på plåtlådans utsida.
– Förr låg verktygen utspridda i verkstan och man fick springa och leta efter det verktyg man behövde, berättar Carina.
Ett exempel på hur man på ett enkelt sätt kan göra det enklare och smidigare, enligt IF Metallklubbens ordförande Göran Ulvan.
– Vi har höjt produktiviteten och ökat leveranssäkerheten tack vare att vi har fått vara med och styra produktionen. Den enskilde arbetaren på golvet är en resurs som företaget insett att ta tillvara.
Det ger trygga jobb – och förutsättningar för en god löneutveckling, enligt Göran Ulvan.
– En viktig drivkraft, säger han. Med ansvar och utveckling följer också lön. Vi har en ständig dialog om hur vårt lönesystem svarar mot de krav som ställs på oss.
Mycket av beredningsarbetet har exempelvis lagts på montörerna.
– För mig vore nästa steg att inrätta lagledare i de olika arbetslagen, säger Göran Ulvan.
– Vi har stora overhead-kostnader i företaget och då vore det naturligt att låta ”team-leaders” bland montörerna ta över administrativa uppgifter.
In på verkstan kommer Rimasters ägare Pelle Carlsson, arbetsklädd och direkt från höstplöjningen. Han har ett jordbruk också.
Han startade företaget för trettio år sedan och fick ett lyft som underleverantör till Ericsson i Linköping under mobiltelefonernas gyllene 90-tal.
Men plötsligt lade Ericsson ned tillverkningen av egna mobiler och 90 procent av Rimasters produktion försvann i ett nafs.
– Bara att ringa runt till nya kunder och det lyckades, säger Pelle Carlsson.
I dag räknas verkstadsjättar som ABB, Atlas Copco och BT till kunderna.
– Dialogen med facket är viktig, säger han. Och de anställdas engagemang är avgörande.
Därför ser han det som en tillgång när de anställda själva vill utforma sin arbetsplats.
Två smällar har företaget fått. Först mobil-kollapsen strax efter millennieskiftet, sedan finanskrisen för fem år sedan.
– Med en annan och kortsiktig ägare hade det här företaget inte varit kvar, säger Göran Ulvan.
– Långsiktighet är viktigt om vi ska kunna utveckla jobben och på så vis göra jobben både mer intressanta och tryggare. Det blir ett bättre samarbetsklimat då.
Carina Johansson tycker att hon har ett mycket mer givande jobb nu än när hon började 1984.
– Det går inte att jämföra, säger hon. Men så får vi vara med och säga vad vi tycker också.
