Långshyttan skapar vinst åt Outokumpu. I år över 40 miljoner kronor.

Detta enligt den konsultrapport som tagits fram på uppdrag av de fackliga organisationerna.

Konsulten har valt att se vilket bidrag som tillverkningen i Långshyttan ger till hela koncernen. Produktionen förutsätter ju exempelvis att stålämnen levereras från stålverken I Torneå och Avesta till valsningen i Långshyttan.

För varje ton som produceras i Långshyttan gör Outokumpu en vinst på 2 175 kronor i resten av förädlingskedjan. Totalt över 40 miljoner kronor med dagens produktionstakt.

Idag går Långshyttan med halvfart. Med högre produktionstakt skulle ”den vertikala vinsten” bli ännu större.

Drygt 40 miljoner kronor är det totala resultatet för Långshyttan, enligt rapporten.

Resultatet blir däremot annorlunda om man väljer att titta på enbart Långshyttan – alltså om man bortser från vad Långshyttan bidrar med till andra enheter.

Räknat som ett enda förädlingsled går Långshyttan med förlust. Men en snabbt krympande förlust.

I år väntas Långshyttan gå med motsvarande cirka 25 miljoner kronor i förlust  – jämfört med cirka 200 miljoner för tre år sedan.

För tre år sedan på börjades ett förbättringsarbete som gett stora effekter. Förlusten minskar stadigt:

För tre år sedan: cirka 200 miljoner kronor.
För två år sedan: cirka 70 miljoner kronor.
I fjol: drygt 40 miljoner kronor.

Och i år alltså omkring 25 miljoner kronor. En siffra som egentligen är ännu mindre eftersom Långshyttan betalar en ”management fee” för administrativa tjänster som delas med andra enheter inom Outokumpu. Den kostnaden uppgår till 10 miljoner kronor per år, en kostnad som inte försvinner med att Långshyttan läggs ned.

Om Långshyttan läggs ner får andra enheter inom Outokumpu istället vara med och betala de 10 miljonerna. Administrationen finns ju kvar.

Det innebär att den verkliga förlusten för Långshyttan uppgår till cirka 15 miljoner kronor. Den förlusten skulle försvinna och förvandlas till vinst enligt den interna utredning som förespråkar fortsatt drift och samarbete med tyska Dahlerbrück.

Ett samarbete mellan de bägge verken skulle innebära ökad produktion, bättre beläggning, lägre kostnad per producerat ton och därmed lönsammare produktion

Hela Outokumpu-koncernen gick i fjol med 4 400 miljoner kronor i förlust. De största förlusterna görs i Tyskland och USA.