140 miljoner kronor kostar det att lägga ner Långshyttan, enligt Outokumpu. En glädjekalkyl enligt konsultrapporten som synat Outokumpus bedömningar. Miljösaneringen kan göra nedläggningen ännu dyrare.
Enligt Outokumpu kostar det 140 miljoner kronor att lägga ner tillverkningen av precisionsband i Långshyttan. Men den kalkylen är alltför osäker, anser den konsultrapport som beställts av de fackliga organisationerna.
Nedläggningen riskerar att kosta betydligt mer.
Järnhanteringen har varit i gång i Långshyttan i flera hundra år. Hyttor, smedjor, bessermerverk, martinugnar, valsverk och gjuterier har funnits på plats sedan industrialismens barndom.
Outokumpu lämnar en svårt förorenad mark efter sig om man lägger ner tillverkningen av precisionsband i Långshyttan.
Därmed inte sagt att den finska stålkoncernen tvingas städa efter alla andra som bedrivit ståltillverkning på platsen. Även om Outokumpu förväntas ta ansvarar för en begränsad tid så kan det ändå bli dyrt. Betydligt dyrare än den summa som företaget själva vikt för nedläggningen, enligt konsultrapporten.
Outokumpu tog över Långshyttan år 2001. Två år innan hade lagstiftningen skärpts. Den nya lagstiftningen säger att en ny ägare till en fabrik också köper ett efterbehandlingsansvar.
När ett företag lägger ner ska Länsstyrelsen se till att en ansvarsutredning görs för att klara ut hur stort ekonomiskt ansvar företaget ska ta.
En sådan utredning kan ta lång tid, i synnerhet om verksamheten hållit på länge. Just nu pågår ett utredning om Bolidens ansvar i Garpenberg, en utredning som beräknas ta tre år innan miljödomstolen är redo att fatta beslut.
