Energifrågan behöver en omstart

LedareEnergipolitiken har gått i stå. Det är hög tid att Sveriges politiker gör ett omtag och skapar en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Det behövs för både ekonomins och miljöns skull.

Svensk pappers- och massaindustri är en stor energislukare. Det visar Dagens Arbetes unika genomgång av brukens elförbrukning. Årligen köper denna del av industrin in ungefär 15 TWH el vilket motsvarar produktionen i Oskarshamns kärnkraftverk med sina tre reaktorer. Ungefär 5 TWh producerar industrin själv.

Länge har kärnkraften varit mantrat för basindustrins elbehov. Men i dag är denna energikällas framtid högst osäker. Förutom att den har stora problem i sig med livsfarlig uranbryting och risk för härdsmälta är den inte längre lönsam. Det hör samman med just de ökade säkerhetskraven. Nya reaktorer blir helt enkelt för dyra att bygga. Det finska kärnkraftverket Olkiluoto är ett exempel. Det skulle ha stått klart 2009 och ha kostat 3,2 miljarder euro. Men nu beräknas det vara färdigt tidigast 2018 och då kosta 11 miljarder euro.

Efter Fukushima är kärnkraften en krisbransch. Motorn i den europeiska ekonomin, Tyskland, har valt att helt avveckla sin kärnkraft. Även den tyska kolkraften ska fasas ut. År 2030 ska 80 procent av Tysklands el vara förnybar.

Kurvan för investeringar i förnybar energi pekar rakt uppåt i hela världen medan kurvan för investeringar i kärnkraft pekar nedåt. Kärnkraften håller av allt att döma på att ”prisa sig själv ur marknaden”, som ekonomen och författaren Klas Eklund konstaterade i en krönika i Fokus tidigare i våras.

För industrins skull är det nödvändigt att hitta ett mer långsiktigt hållbart energisystem. Att klamra sig fast vid åldrande reaktorer är inte en framtidslösning. Det finns varken politiskt eller medborgerligt stöd för att bygga ny kärnkraft. Dessutom skulle den bli alldeles för dyr.

Energidebatten måste utgå från det nya läge som nu råder och använda den svenska teknikoptimismen till en grön omställning. Det är hög tid för politikerna att lämna blockpolitikens skyttegravar och göra upp om energipolitiska ramar som håller mer än en mandatperiod.

Den elintensiva basindustrin har också ett ansvar att hitta en mer hållbar och energieffektiv produktion. Här är Södra Cells investeringar i ny energiteknik ett utmärkt exempel på vad som går att göra. I dag är bruken Mönsterås, Mörrum och Värö självförsörjande på el och dessutom nettoförsäljare av el.

”Södra har varit tidigt ute med energiproduktion och energisparande … satsningarna har känts som en trygghet, då vet man att företaget tror på framtiden”, säger Lars Nilsson, kassör i Pappers avd.24 till Dagens Arbete.

DA har också besökt Hallstavik som i dag är i det närmaste självförsörjande på ånga genom återvinning från massaproduktionen.

Elpriset kan i avregleringens tid inte ses som konkurrensmedel, nej konkurrensfördelar måste handla om att ha så energieffektiv produktion som möjligt där man klarar pristoppar. Här behövs samverkan mellan stat och industri – i tekniksatsningar, forskning och innovation.

Både industrin och hushållen har behov av stabilitet i elförsörjningen. Dagens åldrande kärnkraft är en riskfaktor. Sverige bör göra som Tyskland – under ordnade former fasa ut kärnkraften och samtidigt satsa på energieffektivisering och förnybar el. Så kan jobb värnas och nya gröna jobb skapas.