Valresultatet skapar en osäker parlamentarisk situation. Förutsättningarna för att driva en politik som skapar sysselsättning och samtidigt minskar klyftorna i Sverige är avgörande för hur Sverigedemokraternas fortsatta utvecklingskurva ska se ut. Stefan Löfven har ett tufft ackord framför sig.
Sverige har röstat. Vi har ett resultat. I skrivande stund är det parlamentariska läget väldigt oklart, men det finns några slutsatser man kan dra ändå.
För det första har folket givit Reinfeldt nobben. Moderaternas tapp är uppseendeväckande med tanke på hur de senaste valrörelserna har sett ut. De samlade traditionella borgerliga partierna har aldrig gjort ett så dåligt val tillsammans som 2014. Detta betyder tvivelsutan att alliansens glansdagar är förbi. Frågan är om alliansen som koncept över huvud taget överlever. Den som lever får se.
Socialdemokraterna nådde inte den interna målsättningen på 35 procent. Trots det får man väl säga att det var ett hyggligt valresultat. Framför allt mot bakgrund av att partiet var i fritt fall för bara några år sedan.
Jag tror inte att många då skulle ha gissat att S partiledare skulle fått uppdraget att bilda regering efter valet 2014. Det är många blindskär att passera för en ny regering men jag tror att det är möjligt att skapa en handlingskraftig politik för jobb och sysselsättning, trots allt.
Framför allt hoppas jag att näringspolitiken kommer att få en mycket mer framskjuten placering i den nya regeringen.
Sverigedemokraternas framgångar är ju annars den enskilt största förändringen. För alla som tror på ett öppet och tolerant samhälle är det en rejäl tankeställare. Det krävs en djuplodande analys av hur man ska läsa deras resultat.
När Fredrik Reinfeldt höll sitt tal om att vi måste öppna våra hjärtan tror jag inte det var många som hörde detta. Snarare det som kom sedan; nämligen att det kommer att kosta. Det är för mig obegripligt att Reinfeldt valde att bjuda Sverigedemokraterna på denna karamell. Utifrån valresultatet och strömningen från M till SD är det helt klart att det var ett strategiskt missgrepp av gigantiska mått.
Jag vet att invandringsfrågan diskuteras flitigt på GS arbetsplatser. Låt oss dock inte gå i fällan och tro att invandring är roten till allt ont.
Det är oerhört viktigt att vi kan föra en diskussion om rationella skäl för invandring till vårt land. Det är också viktigt att vi inte hamnar i en dansk situation där övriga partier anpassar sig till en främlingsfientlig dagordning.
Vi behöver nämligen invandring för att vi ska kunna utveckla vårt land. För detta krävs det också en politik som leder till sysselsättning. Det är A och O för svenska medborgare likväl som för de som migrerar hit.
Vi behöver dessutom minska klyftorna i Sverige. Mellan sjuka och friska, arbetslösa och de som har jobb, stad och land, gamla och unga. Utjämna barnens förutsättningar för en rimlig skolgång. Där finns nyckeln till att hejda Sverigedemokraternas framgångar. Svårare än så är det inte.
