När stressen blir farlig

arbetsmiljö

Konstant pliktkänsla och dåligt samvete? Vi har pratat med tre experter om att undvika stressens sista stadium: utmattningssyndrom.

Publicerad:

Uppdaterad:

  • AT
    Anna Tiberg
Att börja sova dåligt och vakna flera gånger per natt är vanligt när man drabbats av utmattningssyndrom. Bilden är arrangerad.  
Att börja sova dåligt och vakna flera gånger per natt är vanligt när man drabbats av utmattningssyndrom. Bilden är arrangerad.  Foto: TT Nyhetsbyrån

DilemmatMycket på jobbet? Konstant pliktkänsla och dåligt samvete? Ju tröttare du blir desto mer tar du i för att kompensera. Har du otur kan vägen leda rätt in i väggen. Vi pratade med tre experter om att undvika stressens sista stadium: utmattningssyndrom.

DET SÄGER FORSKNINGEN

  • Utmattningssyndrom (tidigare utbrändhet) innebär att man får fysiska och psykiska symtom efter långvarig stress.
  • Forskare kan visa hur de som drabbats påverkas av onormala halter av stresshormonet kortisol. Man har också kunnat mäta förändringar i hjärnan.
  • Hjärnans frontallob drabbas av funktionsnedsättning. Förmågan till koncentration, planering och arbetsminne påverkas. Det blir svårt att ”hålla många bollar i luften”.
  • Vanliga symtom är stor trötthet, sömnproblem, oro, ångest och värk.

STRESS. Enligt världshälsoorganisationen WHO så kommer stress och depression vara den största källan till  ohälsa år 2020.

RISKGRUPP. Personligheten spelar roll. Ihärdiga, envisa, högpresterande personer löper större risk att drabbas.

Studien visade att de som kunde byta både yrke och arbetsplats återhämtade sig bäst.

Jan Bylund, huvudskyddsombud, CA Östbergs fläkt, Avesta.

”Alla har olika gränser”

Det är viktigt att öppna sig och prata med omgivningen om hur man mår. Kontakta fack, skyddsombud, företagshälsovård, alla som kan hjälpa och ha kunskap! Stress är en komplex fråga, men mycket går att göra. Det kan handla om att få mer inflytande över sin arbetssituation, om att inte utsättas för krav som är otydliga eller orimliga, om att lyfta ett dåligt samtalsklimat. Alla behöver luft mellan sina arbetsmoment, få andas och reflektera, och alla har olika gränser.

Viktoria Lundqvist, förbundsjurist på chefsorganisationen Ledarna.

”Chefen bör vara förebild”

God psykosocial arbetsmiljö bygger på tydlig organisation. Ju högre arbetsbelastning, desto känsligare blir man för otydligheter. Arbetsbördan har betydelse, men också rädslan att inte räcka till. Man ska veta vad som förväntas av en, vem som är ansvarig för vad och hur beslutsvägarna ser ut. Industrin är bra på fysisk arbetsmiljö, det psykosociala är svårare. Företag ska jobba systematiskt med samtal om stress, på arbetsplatsträffar och enskilt. Chefen bör vara förebild, visa att det här är viktigt. Korttidsfrånvaro, fel i produktionen eller slarv med skydd kan vara varningssignaler.

Agneta Sandström, psykolog som doktorerat på utmattningssyndromets effekter.

”Sömn viktigt för friskt huvud”

Stressen är inte farlig. Det farliga är att inte återhämta sig. I första hand: var uppmärksam på sömnen. Den är avgörande för att hålla sig frisk i huvudet. Får du svårt att somna, sover lätt, känner du dig aldrig utsövd eller utvilad så är det en signal om att du behöver förändra. Och har du klappat ihop flera vändor på en arbetsplats ska du bort därifrån. Hjärnan har fått nog, man börjar skaka redan på parkeringen. Samhället hyllar de egenskaper som leder till utmattning. Forskningen har visat vad det klimatet gör med människor. Nästa steg är: Vad gör vi åt det? Nu krävs politisk vilja och förändring av våra arbetsplatser.

 ”Jag föll, jag kunde inte andas”

Han levererade alltid och värdesattes av cheferna. En dag lämnade han jobbet i ambulans. Här berättar industriarbetaren om när utmattningen tog över och hjärnan sa stopp.

”Det började för två år sedan. Arbetsbelastningen växte och samtidigt gick det inte att prata med cheferna. Jag kunde få ett nytt projekt: ’Du måste vara klar i morgon klockan tolv’. Efter en stund: ’Rensa bordet, det här ska ut klockan tio’, och sedan: ’Avbryt, det här måste gå först’. Ständig press, ständigt avbruten i uppgifter som kräver koncentration. Jag började sova sämre. Vaknade efter någon timme, klarvaken, somnade om, vaknade igen. Kunde vara uppe fem gånger per natt. Men jag hade inte självinsikten att det här går åt skogen.

En dag skulle jag skriva under ett papper och armen domnade. Sen blev rummet svartvitt. Vad händer? Jag föll, jag kunde inte andas. Blir fortfarande rädd när jag tänker på det.

När jag började läsa om utbrändhet fick jag en chock, att det var så vanligt. Det är så konstigt att företaget inte jobbar med de här frågorna. Jag har varit sjukskriven i sex månader. Kan ännu inte tänka klart. Läkaren säger att jag inte ska gå tillbaka till samma arbetsuppgifter.”

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Nyheter

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här

Granskning: Lurade i skogen