Räddningskammare i svenska gruvor ska ha andningsbar luft i fyra timmar. I andra gruvnationer är reglerna betydligt tuffare: från 8 till 36 timmar. Nu pågår ett arbete med att se över de svenska reglerna.

Regelverket för räddningskammare har tagits fram av Swemin, gruvornas branschförening. Bestämmelsen om att det ska finnas luft i fyra timmar grundar sig på försök som gjordes på 1980-talet. 2013 presenterades en rapport från Mälardalens högskola där man satte eld på gruvfordon i en nedlagd gruva i Sala. En analys av försöket visade att gruvfordon kan brinna i över sju timmar.

Just rökutvecklingen är den största risken vid gruvbränder. Giftig rök sprids snabbt i tunnlarna. En räddningskammare ska fungera som en alternativ utrymningsväg för gruvarbetarna.

Andra gruvländer har gått längre än Sverige när det gäller bestämmelser om andningsbar luft i räddningskammarna. I Australien har en delstat regler om 36 timmar och i delar av Kanada är kravet åtta timmar.

– Fyra timmar är alldeles för kort tid. I en internationell jämförelse är det uppseendeväckande kort, säger Daniel Haarala, brandingenjör i Skellefteå.
Håkan Frantzich, lektor i brandteknik på Lunds universitet, håller med.

– 12–24 timmar är mer vettigt men det beror såklart på riskbilden, säger han.
I Sverige pågår ett arbete med att ändra rekommendationerna för andningsbar luft i räddningskammarna. Boliden har en egen regel på sex till åtta timmar, LKAB åtta timmar.

Samuel Bäckman är brandingenjör på Boliden och sitter även som ordförande i en arbetsgrupp för brandskydd inom Gramko, Gruv och mineralindustrins arbetsmiljökommitté.

– Vi kommer att ta fram en ny rekommendation. Exakt var vi hamnar är inte beslutat ännu, säger han.