Dilemmat Din jobbarkompis är rolig. Men ibland gör skämten ont: nåt om din frisyr, din vikt eller nåt klantigt du gjort. Men vaddå, det var ju bara på skoj? Vi tipsar om hur du kan säga ifrån.

Den utsatte sätter gränsen

Tommy Keijser, huvudskyddsombud på Bombardier, Västerås

Förr var råa skämt ett stort problem. Det skulle vara ”högt i tak”, den som tog åt sig var en vekling. Nu pratar vi mer om kränkningar och folk tänker efter och säger till.

En del som blir utsatta knyter handen i fickan, andra säger ifrån. Själv brukar jag låta det passera och tänka att är de inte större personer än så, då har de problem.

Alla har ansvar, man kan till exempel ta någon åt sidan och säga till.

Säger någon att man är för känslig kan man svara: ”Du kanske tyckte det var kul, men det gör inte jag.” Slutar de inte då får man gå vidare till chefen eller skyddsombudet. Det är bara personen som blir utsatt som kan bedöma vad som är ok.

Dålig stämning är inte ditt fel

Elaine Eksvärd, retorikexpert

Ska man skämta med tjuvnyp måste man göra det med mycket kärlek. Det kan man bara göra med någon man känner väl. En del människor förstår inte att man inte kan ha den jargongen överallt.
Om ett skämt gör ont och du känner att du kommer att tänka på det länge, är det läge att säga till. Tänk på att du gör den här personen en tjänst, du lär dem att inte trampa i klaveret. Blir det dålig stämning, kom ihåg att det inte är ditt fel – den stämningen fanns där redan från början.

Viktigt att någon reagerar

Björn Timan, beteende­vetare SCA-hälsan, Sundsvall

Det allra viktigaste är att man då och då har en diskussion på arbetsplatsen om vad som är en ok samtalsnivå.

Om någon skämtar på ett sätt du tycker är över gränsen ska du alltid försöka säga till. Då får den andra en chans att ändra sig. Om du inte reagerar, kan de tro att det är ok. Skämten kan fortsätta och trigga i gång en rå stämning.

Ibland är det svårt när man själv är drabbad. Då kan man återvända efter några dagar: ”Jag tänkte på det där du sa i måndags …”

Det är du som bestämmer vad som är ok. Det kan vara olika för olika personer, det är upp till skämtaren att hålla reda på vad folk tycker är ok.

”Att bjuda på sig själv funkar ofta bra”

Lite trams på jobbet minskar stressen och ökar gemenskapen, säger komikern Karin Adelsköld. Men humor kan också vara ett maktmedel.

– Vi måste börja ta humor på allvar. Det funkar inte att säga att något ”bara” är ett skämt.

Karin Adelsköld jobbar med att göra arbetsplatser roligare och att utbilda om vad humor är (se faktaruta här intill).

I industrin är man ofta bra på humor, och det finns undersökningar som visar att arbetare skrattar mer på jobbet än tjänstemän.

– Den traditionella fikarumshumorn startade ju i industrin. Man såg till att ha roligt.
Men ibland blir humorn rå. Karin Adelsköld har då varit med och gjort ”humorsaneringar”. Hon researchar vad det är som gått snett på arbetsplatsen – kanske finns där en gammal kultur där humor går ut på att göra ner varandra.

Sedan diskuterar man sig fram till vad som är bra sätt att skoja på och inte.

Det handlar verkligen inte om att ta bort humorn, tvärtom vill Karin Adelsköld att vi ska skratta mer på jobbet. Är arbetsplatsen stel kan arbetskamraterna till exempel få i uppgift att ta fram var sitt youtubeklipp i veckan och titta på gemensamt. Det känns ovant först, men sedan brukar det lossna.
Att bjuda på sig själv funkar ofta bra, men det är vi dåliga på i Sverige, tycker hon.

– Kanske är det för att pinsam är det värsta man kan vara.

Får man aldrig skämta på någon annans bekostnad?

– Jo, med någon man känner väl. Och så kan man sparka uppåt. Att skämta om chefen, jag tycker faktiskt man får det.