Arbetsmarknadsfrågor var heta inför riksdagsvalet för tio år sedan. Moderaterna Fredrik Reinfeldt och Anders Borg tog ut en ny riktning för att minska kostnaderna för arbetslösheten; arbetslösa som inte redovisade hur många och vilka jobb de sökt skulle straffas med indragen ersättning.

Långtidsarbetslösa behöver inte det här, de behöver stöd och hjälp.

Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls a-kassa

Våren 2015 var det en socialdemokratisk regering som såg till att även arbetslösa med aktivitetsstöd straffas när de inte skickar in aktivitetsrapporter.

– De grövsta brottslingarna åker inte fast i systemen vi har i dag. Det är snarare personer som inte förstår eller förmår att göra rätt med alla intyg och blanketter. De har ingen ambition att vara kriminella, en livskris eller sjukskrivning kan ligga bakom, säger Johanna Skinnari, kriminolog på Brå, Brottsförebyggande rådet.

Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls a-kassa (bilden t.v):

– Skurkarna ser till att fylla i sina blanketter rätt. De som drabbas är de som har läs- och skrivsvårigheter eller som har svenska som andraspråk. Aktivitetsrapporterna är bara skit. Långtidsarbetslösa behöver inte det här, de behöver stöd och hjälp, säger han.

Varje år betalas 21 miljarder skattekronor ut till företag som tar emot personer med olika bidragsanställningar. Det är ungefär lika mycket som statens årliga kostnad för polisen.

Det finns inga systematiska kontroller när beslut om ett bidrag har fattats. Fusk upptäcks genom att Skatteverket hör av sig eller att någon anställd meddelar att hen inte fått ut sin lön.

Arbetsförmedlingen kan kräva tillbaka pengar från fuskande företag. 0,5 procent av stödpengarna krävdes tillbaka 2015. Något annat straff får företaget inte. I sällsynta fall polisanmäler Arbetsförmedlingen.

– Det kanske är enklare att komma åt och kontrollera enskilda personer. När det gäller företag verkar service prioriteras före kontroll, säger Maria Wass, gruppchef på polisens aktionsgruppsverksamhet i Stockholm. Det är en enhet som uteslutande ägnar sig åt organiserad brottslighet.

Hon och hennes kollegor misstänker att mörkertalet är enormt när det handlar om företag som får bidrag från Arbetsförmedlingen.

– Det finns inget tydligt regelverk. Det öppnar för den organiserade brottsligheten som utnyttjar våra skattepengar. De verkar där de stora hålen finns.

– Risken att åka fast är liten och straffen milda. Det måste till bättre kontrollverksamhet, säger Maria Wass.

”Det finns varken kompetens eller rätt regelverk för att få fast de riktiga skurkarna”

Det händer att polisen får fast brottslingar som fuskat till sig bidrag. I somras dömdes företrädare för syrisk-ortodoxa kyrkan i södra Stockholm till fängelse efter att ha lurat till sig 32 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Johanna Skinnari på Brå (bilden t.v) menar att Arbetsförmedlingens system inte gynnar kontrollen av företag.
– Det finns varken kompetens eller rätt regelverk för att få fast de riktiga skurkarna, säger hon.

Det är politiken som sätter ramarna för Arbetsförmedlingens verksamhet. Hittills har politikerna inte prioriterat att kontrollera företag som får miljardbelopp i bidrag varje år.

2007 införde alliansregeringen bidragsbrottslagen. En lag som gör det möjligt att straffa personer som går på a-kassa eller aktivitetsstöd och samtidigt jobbar och får lön. Lagen gäller också allt från bidrag från Migrationsverket till vård av barn eller studiestöd.

Men lagen omfattar inte företag. Då gäller i stället bedrägerilagstiftningen. Där är beviskraven högre, vilket kan göra det svårare för åklagare att driva ärenden.

På tio år har bedrägeribrotten tredubblats. Fusk med stödpengar hamnar ofta längst ner i polisens högar. Varken alliansregeringen eller den nuvarande regeringen har ändrat lagstiftningen så att bidragsbrottslagen också ska gälla företag. 2008 och 2014 föreslog statliga utredningar att lagen skulle gälla de företag som får stöd från Arbetsförmedlingen. Liknande slutsatser drog Riksrevisionen 2011 och Brå 2015.

– Som det ser ut i dag får företagen betala tillbaka pengarna de felaktigt fått. Vad innebär det för rättssystemet att de inte straffas? säger Maria Wass.

Så har M- och S-ledda regeringar skärpt reglerna – men inte för företagen.

Under rubriken ”Straffa arbetslösa som inte söker jobb” presenterar moderaterna Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i DN ett program för att minska kostnaderna för arbetslösheten.

Bidragsbrottslagen införs med syfte att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemet. Gäller ej företag.

En statlig utredning föreslår att bidragsbrottslagen också ska gälla företag.  Ingen åtgärd.

I en rapport från Riksrevisionen står att Arbetsförmedlingen vill att företag också borde omfattas av bidragsbrottslagen.  Ingen åtgärd.  

Hårdare kontroller av arbetslösa med a-kassa samt krav på aktivitetsrapporter införs av alliansregeringen.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) försvarar de hårdare kontrollerna i Sveriges Radio: ”I grunden är det korrekt och rimligt att den arbetssökande själv redovisar vad han eller hon gör.”

Ännu en statlig utredning kommer fram till att bidragsbrottslagen ska gälla också företag.  Ingen åtgärd.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i tidningen Arbetet: ”Jag är väldigt tveksam till om vi ska ha så mycket kontroll av de arbetslösa. Jag tror att det är att använda resurserna fel.”

Regeringen (S och MP) inför tuffare regler för alla arbetssökande som går på arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd.

I SVT anklagar Ylva Johansson alliansen: ”De hade ett enormt fokus på att kontrollera de arbetslösa och var väldigt naiva när det gäller företagen.”

Rapport från Brottsförebyggande rådet om att samma regler bör gälla både för enskilda personer och företag. Ingen åtgärd.

Arbetsförmedlingen kräver av regeringen att vissa grupper ska slippa skicka in aktivitetsrapporter. Ingen åtgärd.

Ylva Johansson i Dagens Arena: ”Det ska vara tydliga krav på arbetssökande som uppbär stöd. Tidigare drog man nästan aldrig in stödet för dem som misskötte sig och var inte tydlig med kraven. Jag ville skärpa kontrollen och det har vi gjort nu.”

Regeringen gör det möjligt för socialtjänsten att kontrollera med Arbetsförmedlingen att alla som får försörjningsstöd och kan arbeta gör allt de kan för att hitta jobb. Elisabeth Svantesson (M) välkomnar förslaget. ”Bidragsberoendet är stort och det är viktigt att tydliggöra förväntningar och krav”, säger hon till Aftonbladet.