Ännu ett steg mot starkare skydd för utstationerad arbetskraft togs i går när EU-ländernas arbetsmarknadsministrar möttes. Om parlament och ministerråd slutligen enas kan lika lön för lika arbete komma att gälla även för utstationerade.
Hundratusentals jobbar över gränserna
Utstationering – när en arbetsgivare under en begränsad period skickar en anställd på arbetsuppdrag till ett annat EU-land.
Två miljoner arbetstagare utstationerades 2015, en ökning med över 40 procent på fem år.
Polska företag utstationerade flest (463 000), främst till Tyskland.
Tyskland tog emot flest (418 000), men är också det land som utstationerade näst flest (248 000), främst till Schweiz, Österrike och Nederländerna.
Sverige tog emot 37 000, främst från Polen och Tyskland. Svenska företag utstationerade 12 500 arbetstagare, främst till Norge, Spanien och Frankrike.
Skyddet för arbetstagare som för sin arbetsgivare gör jobb (utstationering) i ett annat EU-land måste bli bättre. Det anser EU-kommissionen som i mars 2016 lade fram ett förslag på uppstramade regler.
Sedan dess har både EU-parlamentet och EU:s ministerråd arbetat med olika förslag till förändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Förra veckan kunde EU-parlamentets ansvariga utskott slutligen enas om att ställa sig bakom en kompromiss. Och i går enades även EU-ländernas arbetsmarknadsministrar i ministerrådet om en kompromiss.
Om inte EU-parlamentet under veckans sammanträde bestämmer något annat, så kan förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet nu inledas för att nå en slutlig kompromiss som de båda kan godkänna. Först därefter kan utstationeringsdirektivet uppdateras.
Bakgrunden till EU-kommissionens förslag till ett förändrat direktiv är att löneskillnaderna inom EU har vuxit och att antalet utstationerade arbetstagare har blivit betydligt fler än 1996 då regelverket kom. Risken för att systemet ska utnyttjas har därmed ökat, anser kommissionen.
Att utstationerade arbetstagare enligt dagens regler endast har rätt till minimilön leder enligt kommissionen till att de kan tjäna så lite som 50 procent av en lokal arbetstagares lön.
Därför föreslog kommissionen bland annat att begreppet minimilön ska skrotas. En utstationerad ska i stället omfattas av samma regler om lön och andra ersättningar som lokalt anställda, vilket innebär att de också ska ha rätt till exempelvis bonus, ersättning för arbetskläder och andra tillägg.
Förslaget mötte motstånd från flera länder främst i Östeuropa, som menar att deras möjlighet att konkurrera med billigare arbetskraft inte får begränsas. Även under gårdagens ministermöte sade Polen, Ungern och Lettland nej till den överenskommelse som trots allt togs.
Parlamentets och ministerrådets kompromisser skiljer sig något från varandra, men båda ställer sig bakom kommissionens förslag att släppa begreppet minimilön. Utstationerade ska ha rätt till samma lön och ersättningar som gäller i landet de skickas till.
Parlamentet föreslår att en utstationering kan pågå i 24 månader, medan ministerrådet föreslår att en period på 12 månader – som kan förlängas med 6 månader – är tillräckligt.
