Krönika Malena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.
Jag minns inte när jag senast önskade mig någonting av Jultomten. När jag var liten önskade jag mig ett marsvin och det är den bästa julklapp jag någonsin fått. I år önskar jag mig inget marsvin.
I år önskar jag mig ett mirakel – jag önskar att vi alla ska förstå att vägen framåt just nu först kräver några steg tillbaka.
För 2017 var året då 9 miljoner människor dog av miljöföroreningar.
2017 var året då över 16 000 vetenskapsmän utfärdade en skarp varning till mänskligheten och förklarade att vi är på väg mot en klimatkatastrof; tiden rinner ifrån oss och vi är inte ens i närheten av att göra det som krävs.
2017 var året då världens ledande klimatforskare sa att vi har tre år på oss att vända utsläppskurvan kraftigt nedåt för att ha en chans att klara Parisavtalet. Klarar vi inte det så är risken stor att vi startar en negativ spiral av händelser, långt bortom vår kontroll.
2017 var året då forskare konstaterade att 80 procent av Europas insekter har försvunnit under de senaste 30 åren.
2017 var året då det rapporterades att världens alla regnskogar nu skövlats så hårt att de inte längre förmår absorbera mer koldioxid än de släpper ut.
2017 var året då havsis och glaciärer smälte i rekordtakt.
2017 var året då orkaner och skyfall krävde tusentals dödsoffer, dränkte städer och slog nationer i spillror.
2017 var året då utsläppskurvan åter vände uppåt samtidigt som mängden koldioxid i atmosfären fortsatte att öka i en hastighet som i ett större geologiskt perspektiv kan liknas med att trycka in WARP-knappen i en Star Trek film.
Men 2017 var också året då världens media fortsatte att ignorera klimatfrågan. Enligt SIFO var miljöfrågor det som syntes minst bland politiska sakfrågor i media samtidigt som den årliga SOM-rapporten konstaterade att ”förändringar i klimatet” är det som oroar oss mest.
Vi befinner oss alltså i en akut kris som ingen nyhetsredaktion i världen, vid ett enda tillfälle har behandlat som en kris. Och så länge livsavgörande miljönyheter inte ens kan konkurrera i redaktionellt utrymme med de dagliga ekonominyheterna eller en allsvensk fotbollsmatch – så kommer ingen ta hoten på allvar.
Jag önskar mig en radikal förändring.
Jag önskar att mänskligheten gavs möjlighet att sätta ekologi före ekonomi och vår framtid före nuet. Jag önskar mig folkbildning.
Jag önskar mig löpsedlar, krismöten och extrainsatta nyhetsprogram.
Jag önskar att vi börjar behandla krisen som en kris.
Vi har kunskapen och verktygen.
Vi är redo och vi klarar precis vad som helst.
Sätt i gång oss.
