Vad är ditt bästa tips för att leva lite mer klimatsmart?
Vi behöver er hjälp för att samla ihop vad vi alla kan göra, i stort och smått.
Mejla till Marie Edholm, me@da.se
… och var rädd om jorden. Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.
Smart kost för hård träning
- Frukost: Havregrynsgröt, mjölk, skivad banan, kokt ägg,
18 gram - Mellanmål: Naturell yoghurt, müsli med nötter och frön,
13 gram - Lunch: Potatis, lax, broccoli, crème fraiche,
43 gram - Mellanmål: En ostmacka,
10 gram - Middag: Bulgur, böngryta, morot- och kålsallad med pumpafrön och solroskärnor,
25 gram
Summa: 109 gram protein
minskar
För andra året i rad minskar svenskarnas köttätande, främst av utländskt kött. 1,8 kilo mindre kött åt vi per person under 2018 års första tre kvartal jämfört med året innan. 2017 minskade förbrukningen med 2,2 kilo.
Men vi behöver väl protein?
Absolut, och de flesta får i sig mer än de behöver eftersom nästan all mat innehåller protein.
Hur mycket är lagom?
Mellan 0,8 och 1,5 gram protein per kilo kroppsvikt om dagen, beroende på hur fysiskt aktiv du är. 64 till 120 gram för den som väger 80 kilo.
Var finns vegetariska proteiner?
I nästan allt, men extra mycket i fullkornsprodukter, nötter, frön, bönor, ärtor och linser.
Köttprotein är väl bättre än vegoprotein?
På sätt och vis. Animaliskt protein innehåller alla aminosyror som vi behöver få i oss. Det gör även en varierad vegetarisk kost, men alla aminosyror finns inte i alla grönsaker.
Får man inte näringsbrist utan kött?
Den som även utesluter mjölkprodukter och ägg kan behöva tillskott av vitamin B12 och D.
4,5 miljoner ton
minskar Sveriges klimatutsläpp med om vi byter ut hälften av
nötköttet mot bönor. Det motsvarar drygt fyra miljoner flygresor till Mallorca och tillbaka.
Klimatutsläppen per person minskar med 910 kilo om nöt- och lammkött utesluts helt. Källa: Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers Tekniska Högskola. Publicerat i DN 30 november 2018.
Varför är kött en klimatbov?
Livsmedelsproduktionen står för en tredjedel av världens alla växthusgasutsläpp. Störst betydelse har markanvändningen, till exempel att skog omvandlas till jordbruksmark. Då försvinner naturens förmåga att ta upp koldioxid.
80 procent av all jordbruksmark används till djuruppfödning. Hit räknas även mark som används till att odla djurfoder. Minskad köttkonsumtion ger lägre klimatutsläpp då avskogning stoppas och färre köttdjur släpper ut metangas. Maten räcker också till fler människor om vi äter den själva i stället för att ge den till djur.
Är allt kött dåligt?
Nej. Vilt som inte utfodras har mycket liten klimatpåverkan. Kyckling, fläsk och kanin är också bättre än nötkött ur klimatsynpunkt.
Är svenskt kött bättre?
Ja. Särskilt ekologiskt naturbeteskött från djur som betar ute halva året och får vinterfoder utan importerade proteingrödor. Öppna betesmarker gynnar dessutom vår biologiska mångfald.
Fotnot: Metangas är en mycket kraftig klimatgas, betydligt mer skadlig än koldioxid. Kor släpper ut mycket metangas.
så äter du mer vegetariskt
- Börja enkelt. Byt ut köttfärs mot quorn- eller sojafärs i köttfärssåsen.
- Smyg in det vegetariska. Byt till exempel ut hälften av köttfärsen i såsen mot röda linser.
- Bor du på en ort där du kan beställa hem en matkasse? Testa en vegetarisk för inspiration. Alla ingredienser levereras med enkla recept.
- Billiga vegetariska maträtter finns på Instagramkontot ”portionenundertian”.
- Låna vegetariska kokböcker på biblioteket, till exempel Ännu mera vego av Sara Ask och Lisa Bjärbo.
- Vill du gå hela vägen och äta inom ramen för planetens -gränser? Sök efter WWF:s ”one planet plate” eller ”recept för klimatet”.
Quorn tillverkas av svampprotein, kan innehålla äggvita eller mjölkprotein. Sojafärs framställs ur sojabönor.
Må Bättre
Dra ner på mängden rött kött till max 500 gram i veckan, det minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Minst 500 gram frukt och grönt om dagen minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer.
