MiljöskuldEn lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet.
Ett samarbete med Södertörns högskola
Karta och research kommer ur ett samarbete med studenter på Södertörns journalisthögskola och läraren Sanna Volny.
Research: Elin Wahlgren, Marcus Persson Vestin, Robin Ek, Faride Husseini, Filip Åkerlund, Hannah Fornmark, Erik Svantesson Visshed, Joel Bäckström, Fahir Pepelar, Tor Röjerås och Adam Sjölin.
I hundratals år har svenska industrier pumpat ut råvaror och produkter. Ur gruvor har malmen skottats upp för att anrikas till bland annat järn, koppar och silver. Bruk och industrier har levererat glas, stål, plast, trä, plantor, olja och kemikalier.
I marken finns spåren kvar. Farliga ämnen som bly, dioxiner, arsenik, krom och cyanid. Kartan visar industrins föroreningar. Alla har av länsstyrelse eller kommun placerats i riskklass 1. Det är den allvarligaste riskklassen på en fyrgradig skala. Där bedöms riskerna för människors hälsa eller miljö som potentiellt mycket stora. På vissa platser har sanering påbörjats, andra inte. Det kan också finnas punkter på kartan där hela föroreningen har sanerats.
Klicka på prickarna på kartan för att läsa mer om varje förorenat område. Du kan använda plus- och minustecknen för att zooma in och ut, eller zooma med fingrarna om du använder mobilen.
Nästa generation
Nästa generation ska ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta – det är miljöpolitikens övergripande mål.
Naturvårdsverket har som ett etappmål föreslagit att alla förorenade områden med stor eller mycket stor risk för människors hälsa eller miljö ska vara åtgärdade år 2050. Men regeringen har ännu inte beslutat om hur etappmålen ska se ut.
Strid om fakturan
En tillsynsmyndighet, oftast länsstyrelse eller kommun, bedömer vem som är ansvarig för att undersöka och sanera giftig mark. Kostnaden för exempelvis ett industriföretag kan förstås bli enorm, om föroreningarna är stora.
Grundregeln är att den som förorenar ska sanera. Men marker kan ha förorenats av många olika företag. Besluten kan överklagas.
Ytterst avgörs tvister i Mark- och miljö-överdomstolen.
Notan för frisk mark: 45 miljarder
När ingen ansvarig kan ställas till svars för en förorening hjälper staten till. I höstbudgeten beviljades Naturvårdsverket 693 miljoner för arbetet med sanering av förorenad mark.
Pengarna är småpotatis i sammanhanget. År 2016 beräknades kostnaden för att sanera högriskområdena före år 2050 till hela 45 miljarder kronor. Och staten bedöms behöva stå för åtminstone hälften, eftersom ansvariga saknas.
Ska målet nås behöver saneringstakten skruvas upp. De senaste 20 åren har Naturvårdsverket åtgärdat eller påbörjat sanering av 198 platser vilket kostat 5,5 miljarder.
