DEBATT Gapet mellan svart och vitt aldrig varit så stort som det är nu. De organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.
Om skribenten:
Jessica Löfström är entreprenör i byggsektorn och grundare av Sveriges störta byggbemanningsföretag Expanderamera. Är nu styrelseordförande för Expanderameras affärsområde om socialt och hållbart byggande.
Efter att i många år jobbat med bemanning inom bygg har jag sett den svarta sektorn gå från klåpig småskalighet till internationell Big business med väl fungerade processer och rutiner. Ett smort maskineri.
Byggsektorn har alltid haft en anmärkningsvärd stor andel svart arbetskraft, men ökningen sedan 2015 är fullständigt häpnadsväckande, och omsätter enorma summor pengar.
2015 ökade byggande kraftigt på kort tid. Det behövdes bostäder, dagis- och skolplatser.
Byggandet tog fart i en takt som sällan skådats och då saknades det mesta: maskiner, material, byggledning – men även byggnadsarbetare.
Vi tog då in byggare från andra länder. De flesta utländska företag som anlitades hade enbart byggledning, sedan tog de in underentreprenörer när de behövde byggnadsarbetare.
Vad som snabbt upptäcktes av bland annat fackföreningarna var att byggnadsarbetarna inte fick rätt löner och att skatter oftast inte betalades in, inte till något land. Initialt delade Sveriges Byggindustrier (BI), som fått nya stora medlemmar, inte den bilden. De motsatte sig den kraftfullt och krossade facket Byggnads i förhandlingar gällande uteblivna löner och skatter.
Detta arbetssätt påverkade också många av de svenska byggbolagen, som också började dra ned på antalet yrkesarbetare och i stället tog in utländska underentreprenörer. Till den dagen de utländska underentreprenörerna började handla med beställaren själva.
Då vaknade Sveriges Byggindustrier. De började jobba tillsammans med facket för att få en sund konkurrens på lika villkor. I alla fall som de säger, men enligt min uppfattning ser man ofta fortfarande mellan fingrarna när medlemsföretag anlitar underentreprenörer från andra länder.
Så länge det finns ett alibi, det vill säga ett vitt fasadbolag mellan byggföretaget och de svarta underentreprenörerna så rullar livet på. På så sätt går våra skattepengar via statligt finansierade projekt först till ett ofta börsnoterat svenskt byggbolag, vidare via ett vitt fasadbolag till svarta underentreprenörer – och vidare till de kriminella nätverken som just nu upplever Klondike i Sverige.
I och med att gapet mellan svart och vitt aldrig varit så stort som det är nu så har aldrig heller omfattningen varit så monstruös som den är i dag. De kriminella organiserade nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare från alla håll och kanter, och den största kunden är svenska staten och våra skattepengar.
En illegal arbetare kan i dag tjäna mellan 10 och 30 kronor i timmen svart. Det finns de som får mer, en snittlön bland de från EU som får vara här ligger på 80 till 130 kronor svart i timmen. Jämfört det med snittet för en vit byggnadsarbetare som ligger på 220 kronor timmen.
Jag skulle gärna se att lagstiftning skärptes på många punkter men framför allt så måste det bli kännbart och riskabelt att anlita svart arbetskraft, för det är inte riskabelt i dag överhuvudtaget.
De fuskande bolagen skulle behöva riskera stora sanktionsavgifter. Till exempel vad de tjänat, det vill säga mellanskillnaden mellan svart och vit lön samt en straffavgift. Dessutom måste användandet av svart arbetskraft kriminaliseras. Det skall inte löna sig att göra fel!
Vidare behöver vi lyfta på sekretessen myndigheter emellan. För att överhuvudtaget komma åt de fuskande företagen måste myndigheterna kunna ge varandra information. Exempelvis, en person som söker uppehållstillstånd får arbeta under tiden, om den har ett LMA-kort. Kortet upphör att gälla om personen blir avvisad. Men detta informeras inte arbetsgivaren om, även om skatteverket varje månad får in skatt för personen – som nu inte får arbeta i Sverige.
Även parterna kan göra mer. Sveriges Byggindustrier skulle kunna utesluta de bolag som åker fast med svarta underentreprenörer. Och Byggnads tecknar ofta hängavtal med bolag de vet är oseriösa, för att kunna försvara de anställda. Utan kollektivavtal och medlemskap hos Sveriges Byggindustrier vinner företagen inga offentliga upphandlingar – vars omsättning uppgår till 800 miljarder per år.