Strejken som förändrade Sverige

För femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

Publicerad:

Uppdaterad:

De strejkandes manifestationer och livliga stormöten följdes av alla stora medier. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Historia För femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor
i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

Nästan slut på stora strejker

De stora strejkerna försvann i stort sett efter Metallstrejken 1945. Grunden till arbetsfreden hade lagts några år tidigare, med Saltsjöbadsavtalet 1938 där LO och arbetsgivarna kommit överens om spelreglerna. Samtidigt gjorde LO om sina stadgar: fackföreningsrörelsen centraliserades.

Strejkmöte på LKAB i Kiruna. Foto: TT Nyhetsbyrån.
Missnöje mot tre håll

Den 9 december 1969 klockan sex skulle 35 arbetare gå på morgonskiftet
i Svappavaaragruvans rörverkstad. Men i stället satte de sig i protest. Arbetarna
i Leveäniemi, Kiruna och Malmberget anslöt, totalt 5 000.

Grunden till missnöjet var ett nytt ackordssystem. Gruvstrejken riktades mot tre håll. Mot företagets lönepolitik, rationaliseringar och auktoritära personalpolitik. Mot det egna förbundet och det centraliserade LO. Mot samförståndsandan som hade kommit med Saltsjöbadsavtalet.

Den 4 februari var strejken över. Arbetarna hade fått igenom bland annat kravet på månadslön.

För att försöka lösa strejken åkte fackföreningsrepresentanter (bland andra Holger Hillbom och Josef Huber) till Stockholm, för att be om hjälp hos LO-chefen Arne Geijer,
till vänster i bild. Foto: TT Nyhetsbyrån.
Blev en väckarklocka för arbetarrörelsen

Gruvstrejken skakade om svensk arbetsmarknad på många sätt. 1970-talet blev de olovliga strejkernas årtionde; den mest omfattande var skogsarbetarstrejken för månadslön 1975. Gruvstrejken blev också en väckarklocka för LO och hela fackföreningsrörelsen som fick anledning att se om sitt sätt att arbeta.

Men den största effekten var politisk. Den socialdemokratiska regeringen drev igenom lagen om anställningsskydd (Las), medbestämmandelagen (MBL) och förtroendemannalagen som gav facket helt andra möjligheter att bedriva lokalt arbete. Lagarna stärkte facket men bröt samtidigt mot andan i Saltsjöbadsavtalet: att politikerna skulle hålla sig borta från att reglera arbetsmarknaden.

Las kan komma att ändras

I dag är de olagliga strejkerna ett minne blott i Sverige. Borgerliga partier vill, i likhet med arbetsgivarna, riva upp delar av den arbetsrätt som tillkom efter konflikten.
Som en följd av januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centern utreds nu lagen om anställningsskydd.

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Nyheter

DA granskar:

Avtalsrörelsen

Läs mer

Woolpower

Läs mer

Striden om tiden

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Val 2026

Läs mer

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här
Fler historiska reportage

Granskning: Lurade i skogen