PROFILEN Flöjten och orkestern tar henne till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva, som kronprinsessans bröllop. Men instrumentet ger henne också möjlighet att bara vara här och nu. Här berättar Maina Bejefalk om …

Varför hon valde att spela flöjt

”Valet stod mellan blockflöjt och mandolin. ’Vad är ens en mandolin?’ frågade jag mig när jag var nio år, och tog flöjten. Sedan dess har jag spelat, men bytt flöjttyp. Nu spelar jag tvär-
flöjt och piccolaflöjt i Hemvärnets musikkår Västmanland. För mig är det som, ja, mindfulness är nog ordet jag söker. Avslappnande. När jag spelar finns bara här och nu. Så har det varit sedan jag var liten. Då tog jag ofta korta pauser från läxor och spelade för att sedan återgå till böckerna.”

När flöjten låter bäst

Även om akustiken är vackrast i kyrkor så känns det bäst att spela tillsammans med andra. Musik har ett sätt att skapa gemenskap. Det går som en röd tråd genom allt jag gör, både mitt fackliga engagemang och musiken
i orkestern. Jag övar tillsammans med människor som är från 16 år till 90 år. Visst är den individuella insatsen viktig men det blir starkare och bättre tillsammans med andra.

Att spela i uniform

När man berättar att man spelar i Hemvärnets musikkår tycker de flesta att det är spännande. Vi använder två olika slags uniformer, M87 och M90. En av dem är kamouflerad. Det gäller att ta hand om grejerna. Vid en spelning på ett regemente hade kängorna torkat ut så när vi gjorde höger om vänster om, luckrades de sönder och lossnade. Hälften av kåren kom tillbaka med bara delar av skorna kvar på fötterna.

Berättat för Johanna Edström
Foto: Lina Larsson