Eva Burman: Systemet hänger inte med
”Arbetslivet blir tuffare – men varken pension eller trygghetsförsäkringar hänger med”
Fortsätt förhandla
Publicerad 2020-10-01, 08:53 Uppdaterad 2020-10-12, 15:20
Ledare ”Alla är besvikna. Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad. Kanske finns det trots allt en vilja att fortsätta förhandla. Det borde i så fall politikerna stödja”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Alltmedan presidentkandidater i USA tar heder och ära av varandra i ovärdiga politiska debatter och kampanjer har parterna på svensk arbetsmarknad suttit i intensiva förhandlingar i viljan att komma överens. Kontrasten mellan polarisering och samförståndskultur kunde inte vara större.
Tyvärr kom parterna inte ända fram. Las-förhandlingarna kraschade i natt och något nytt historiskt ”Saltsjöbadsavtal” klarade parterna inte att få fram denna gång. Det är oerhört trist.
Men samtidigt har inte något ”blame game” brutit ut och att döma av kommentarerna från både Svenskt Näringsliv, PTK och LO så värnar man förhandlingskulturen och alla verkar i grunden tycka att man föll på målsnöret.
Alla är besvikna. Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad. Kanske finns det trots allt en vilja att fortsätta förhandla. Det borde i så fall politikerna stödja.
Vill de verkligen både riskera en regeringskris med nyval som följd och att för lång tid framöver förstöra den svenska modellen?
Frågan är vad som händer i regering och riksdag nu? Den utredning som har lagts fram har sönderkritiserats från hela fackföreningsrörelsen alltifrån tjänstemannafacken till LO. Både statsminister Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har tydligt sagt att utredningen inte håller sig till januariavtalets krav på att bevara maktbalansen mellan parterna. Centern och Liberalerna har visserligen kaxigt sagt att utredningens förslag ska bli lag om inte parterna kommer överens.
Men vill de verkligen både riskera en regeringskris med nyval som följd och att för lång tid framöver förstöra den svenska modellen som trots alla skapat en av världens mest fredliga arbetsmarknader – allt detta mitt i en pandemi som hör till de värsta i modern tid? Det vore verkligen att spela hasard med både människors hälsa och samhällsekonomin.
Om det nu stämmer att parterna trots allt kommit väldigt långt i sin förhandling verkar det mycket dumt att inte låta dem fortsätta. Att deadline sattes nu till natten mellan 30 september och 1 oktober har med att avtalsrörelsen sköts upp från vårens coronakris till nu i oktober. Samtidigt pågår ju pandemin för fullt så varför inte prolongera avtalsrörelsen ännu lite till och sätta sig igen vid förhandlingsbordet för att lösa arbetsrätten och omställningen? Eller varför inte nu deklarera att parterna gärna återupptar förhandlingarna efter avtalsrörelsen? Det vore djupt oansvarigt om Centern och Liberalerna inte skulle lyssna på det kravet.
Läs mer:
Helle Klein
lagen om anställningsskydd (Las)
LO
Opinion
svenska modellen
Svenskt Näringsliv
TCO
2,5 10-Tar det slut?
.
2 tidigare- 5 nu. MP gick med på att förändra turordningsreglerna under 90 talet. Nu flyttar dom konservativa bakåtsträvarna fram positioner till 5. Möjligheten till att dom som representerar arbetarna får gå först ökar. Vilket är naturligt ur konservativ synpunkt.
.
Komp-utveckling skall och existerar idag om det är ett seriöst företag. Så förståelsen varför denna befängda brasklapp förordas är ingen gåta. – Att blidka beslutsfattare på politisk nivå.
.
Anställda på företag mindre än 15 anställda är oviktiga och skall inte ha några rättigheter i form av ”Godtycket”. Det betyder att dom är mindre värda än personal med en anställningskvot på 16 personer. Här har Toijer ”grovt” frångått gällande (Krav) från Centern men Centern ”lismar” med och tycker det rimligt i vanlig arbetarfientlig ordning.
.
Vid exakt anställningstid har arbetsköparen rätt att välja vem som skall bort. Oroligt för den som har valt att representera arbetare i skydd, lokala löneförhandlingar och övriga arbetsmarknadsmässiga rättigheter och frågor. Detta medför direkt att rädslan för ökad kunskap och trygghet på arbetsplatsen som inkluderar alla hämmas.
.
Jag är inte alls förvånad att medmänniskor tolkar ordet ”Modernisering” som trygghet. Vill du ha MINDRE trygghet så rösta på dom igen. Nästa gång är det 10–15 personer i turordningsreglerna som undantas samt att anställningstryggheten för över 15 personer hotas av ”Godtycklig” uppsägning.
.
Kunskap är som intelligentast när den faller på trygghetsfaktorn.
.
Trygghetssocialist.
Helle jag tror inte att fortsatta förhandlingar har någon utsikt att lyckas. Såvida inte facken går med på kraftiga försämringar i LAS. Politikerna har fördärvat möjligheten att få ett anständigt avtal. Medlemmarna har ingen förståelse för att LO och PTK skulle sälja ut tryggheten på våra arbetsplatser. Att en gammal facklig ledare som Stefan Löfven går med en sådan uppgörelse, gör mej bara sorgsen.
I den här frågan har man vänt facken ryggen. Nu får socialdemokraterna ta ansvar för sitt handlande.
Varför skulle facken återuppta förhandlingarna när de tydligt signalerat att det sprack på arbetsgivarnas alltför långtgående krav i fråga om uppluckring av anställningsskyddet? Krav som av allt att döma kommer att utgöra Svenskt Näringslivs absoluta krav även om förhandlingen återupptas, åtminstone så länge LAS-utredningen fortsätter att ligga på bordet?