Undersökning Statsministerns städerska och en rad andra händelser har gjort skuggsamhället till en het fråga. Politikerna är eniga om att arbetslivs­kriminaliteten måste bort. Men vad vill de göra egentligen?

I februari kom den första fällande domen i Högsta domstolen gällande människo­exploatering. En brottsrubricering som introducerades först 2018, men lett till få fällande domar.

Målet gäller ett gift par från Bangladesh som kom till Sverige 2018 och erbjöds mat och boende i utbyte mot att de arbetade på restaurangen i samma hus. För arbetet skulle de dessutom få 100 kronor i timmen, men någon lön betalades aldrig ut. Mannen arbetade i genomsnitt 69 timmar per vecka under en period på omkring sex veckor.

Restaurangägaren har exploaterat makarna, ansåg domstolen och rev upp hovrättens friande dom. Den fällande domen är unik och kommer att vara vägledande i framtida fall.

Senare samma månad meddelade regeringen att regionala center mot arbetslivskriminalitet ska inrättas, och att fler myndigheter ska samverka om frågorna.

– Vi ska driva på den gröna industrirevolutionen och ta tillbaka kontrollen över välfärden. Att mota tillbaka arbetslivskriminaliteten är en avgörande del i detta arbete. Inte minst för att man i arbetslivskriminalitetens mörkaste sida ser tydliga kopplingar till den organiserade brottsligheten, sa bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (S) på en presskonferens.

Arbetet i skuggsamhället pågår alltjämt och bara ibland når det allmänheten. Men numera så ofta att arbetslivskriminaliteten kan tänkas bli en valfråga.

Dagens Arbete har frågat företrädare för samtliga politiska partier: ”Hur vill ert parti få bukt med arbetslivskriminaliteten?”

Roger Haddad, Liberalerna

”Liberalerna vill att det ska bli enklare att slå larm om missförhållanden och andra oegentligheter på arbetsplatser – så att arbetet kan sättas in på ett tidigt stadium. I detta vilar inte minst ett ansvar på relevanta myndigheter att synliggöra och sprida information om tipsmöjligheter.

Vi ser också ett behov av fler och effektivare tillsynsåtgärder, samt att myndigheter i större utsträckning ska kunna samverka och dela uppgifter med varandra för att komma åt oseriösa och brottsliga aktörer.”

Leila Ali Elmi, Miljöpartiet

”Dålig arbetsmiljö ska aldrig vara ett konkurrensmedel för oseriösa företag. Den svenska arbetsmarknadsmodellen har en viktig roll att spela, men även Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete. Vi behöver också åtgärda de brister i regleringen av arbetskraftsinvandring som har lett att utländsk arbetskraft i vissa fall exploateras.

Under vår tid i regeringen bidrog vi till att intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet genom bland annat stärkta anslag till Arbetsmiljöverket, krav på personalliggare, månadsvis redovisning av arbetsgivaravgifter och en ny delegation mot arbetslivskriminalitet. Det måste vara fortsatt prioriterat.”

Magnus Demervall, Centerpartiet

”Arbetslivskriminaliteten är ett allvarligt problem. Människor ska aldrig utnyttjas på jobbet. Mer behöver göras för att detta inte sker. Centerpartiet har under denna mandatperiod varit med och drivit igenom ökade resurser till arbetet med att bekämpa arbetslivskriminalitet. En viktig del är förbättrad myndighetssamverkan för att upptäcka fler fall av fusk. Mer behöver även göras för att förhindra fusk och utnyttjande av arbetstillstånd, exempelvis när det gäller skenanställningar och handel med arbetstillstånd.”

Anna Johansson, Socialdemokraterna

”Arbetet med att bekämpa människoexploatering ska intensifieras. Myndigheterna ska kunna arbeta effektivt och företag ska kunna konkurrera på lika villkor.

Arbetsmiljöverket ska tillsammans med andra myndigheter – och i samverkan med arbetsmarknadens parter – öka insatserna mot arbetlivskriminalitet. En delegation mot arbetslivskriminalitet tillsattes i höstas. Dess huvuduppgifter är att, ur ett samhällsövergripande perspektiv, verka samlande och stödjande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet och främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan. Vidare ska den förstärka kunskapen om arbetslivskriminaliteten i Sverige och sprida kunskap om inter­nationella erfarenheter, bland annat vad gäller bekämpning av arbetslivskriminalitet i Norge.”

Saila Quicklund, Moderaterna

”Arbetslivskriminaliteten drabbar både människor, företag och samhället. Kostnaden beräknas till över 40 miljarder kronor per år och mörkertalet är stort.

Vi vill förbättra samverkan och informationsdelning mellan myndigheter och med näringsliv samtidigt som den personliga integriteten fortsatt värnas.

Vi vill systematiskt kartlägga kostnader och konsekvenser uppkomna på grund av arbetslivskriminalitet.
Det behövs ökade resurser till rättsväsendet och skärpta straffsatser för de föreslagna nya brotten exploatering av utländsk arbetskraft, samt olovlig handel med arbetserbjudande.

Arbetsgivare i vissa utsatta branscher ska kunna föreläggas, att vid vite, skicka in uppgifter om anställningsvillkoren till Migrationsverket.”

Magnus Persson, Sverigedemokraterna

”Vi vill kraftigt minska arbetskrafts­invandringen, införa myndighetsprövning samt öka straffen och preskriptionstiderna för arbetsmiljöbrott. Okontrollerad invandring och arbetskraftsinvandring är i dag synonymt med ökad arbetslivskriminalitet.”

Ciczie Weidby, Vänsterpartiet

”Komplicerade problem har sällan enkla lösningar, men Vänsterpartiet har ett stort antal förslag för att vända utvecklingen och skapa en arbetsmarknad där alla som arbetar kan känna trygghet och gemenskap:

Mer resurser behövs till myndighetssamverkan mellan Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Skatteverket och Migrationsverket i syfte att stoppa arbetslivskriminaliteten. Oseriösa arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljöansvar ska inte få verka på svensk arbetsmarknad.

Bryt upp de snåriga underleverantörs­kedjorna. Låt det bli huvudregel att ställa krav på att maximalt två led av underentreprenörer vid offentlig upphandling.

Stärk upp inspektionsverksamheten vid Arbetsmiljöverket. Allvarliga arbetsmiljöbrister är ofta en indikation på att också annat inte står rätt till.

Stärk skyddsombuden. Vi vill dels utöka tillträdesrätten för de regionala skyddsombuden så att de får rätt att verka på en arbetsplats även om det inte för tillfället finns någon medlem där, dels garantera skyddsombudens rätt till utbildning.

Motverka skiktningen i A- och B-lag. Inhyrda, projektanställda och timanställda har betydligt svårare att ta tillvara sina intressen och visa solidaritet med andras. Det krävs stramare ramar för in- och uthyrning av arbetskraft och större fackligt inflytande över outsourcing av arbete.

Med kombinationen av facklig solidaritet och statligt engagemang kan vi bekämpa arbetslivskriminaliteten.”

Michael Anefur, Kristdemokraterna

”Det är hög tid att det svenska samhället tar krafttag mot arbetslivskriminaliteten och räddar de hederliga företagen och deras medarbetares arbetstillfällen. Vi vill se skärpta kontroller av samordningsnummer, höja lönekravet vid arbetskraftsinvandring och att brottet människosmuggling ska omfatta fall där oriktiga uppgifter legat till grund för arbetstillstånd.”