Massavhoppen från a-kassorna gör att staten får in en miljard mindre i finansieringsavgift än de räknat med. Samtidigt har a-kassorna miljonskulder till staten för avgifter som medlemmar inte har betalat.

På uppdrag av regeringen har Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF) analyserat effekterna av förändringarna av a-kassans regler.

De stora avhoppen från a-kassorna har lett till att intäkterna blir lägre än regeringen räknade med. Över en kvarts miljon medlemmar har lämnat a-kassorna sedan september 2006. Det är framför allt efter införandet av finansieringsavgiften (den höjda egenavgiften) vid årsskiftet som medlemmarna har gått ur. Om det fortsätter i samma takt beräknar IAF att staten får in knappt nio miljarder kronor i finansieringsavgift. Det ska jämföras med de tio miljarder som regeringen räknade med i budgeten.

För a-kassorna har hanteringen av finansieringsavgiften blivit en administrativ börda. Torbjörn Öhrnell, föreståndare för Grafikernas a-kassa har tidigare berättat för Dagens Arbete att hälften av kassans verksamhetsbudget på 12 miljoner kronor går åt till att hantera den nya avgiften.

Medlemmar som slutar betala avgiften till a-kassan, är enligt reglerna medlemmar under ytterligare tre månader. A-kassorna måste begära in avgifterna även för dessa månader. I dagsläget har a-kassorna en skuld till staten på 270 miljoner kronor för medlemmar som inte har betalat sina avgifter.

IAF har gett a-kassorna en frist till sista december. Då ska alla avgifter vara inbetalda.

Trots att intäkterna inte blir så stora som regeringen räknat med ger förändringarna av reglerna ett tillskott till statskassan. Förutom de nio miljarder som den nya finansieringsavgiften ger, kommer slopandet av studerandevillkoret, nya beräkningar av normalarbetstid och sänkt ersättningsnivå leda till besparingar på två miljarder kronor i år.