Det är inte bara utländska arbetare som kan råka illa ut hos oseriösa entreprenörer i skogsvården. Samhället drabbas också av stora förluster i obetalda skatter och sociala avgifter.
Kontrollen av de utländska företag som tillhandahåller utländsk arbetskraft är liten. Varken Skatteverket eller Försäkringskassan kan redogöra för problemets omfattning.
Enligt journalisten Anna-Lena Norberg, som har utrett frågan åt Skogs- och Träfacket, nuvarande GS, vet myndigheterna inte varifrån den utländska arbetskraften kommer, inte hur många de är, inte vilka de är, inte vilka branscher de arbetar i och inte hur länge de varit här.
Ett totalt mörker.
Skogs- och Träfacket har i åratal försökt få ordning och reda i skogen. Facket har ett ord med i laget när bolagen väljer vilka entreprenörer som ska sköta deras plantering och röjning. Besluten fattas dock i bolagen.
GS ordförande Per-Olof Sjöö tycker att det vore den enklaste lösningen på problemen: att skogsbolagen tar sitt fulla ansvar när de anlitar entreprenörer till skogsvården.
Bolagen borde kunna räkna baklänges, anser han. Med de priser vissa entreprenörer erbjuder sina tjänster, kan de aldrig ge sina arbetare godkända villkor.
Tidigare har debatten mest handlat om behandlingen av den utländska arbetskraften. Låga löner, usel arbetsmiljö och undermåligt boende har gång efter annan uppmärksammats av fackets folk.
Nu lägger man till ytterligare en dimension. Kostnaden för staten.
– Facket är för fri rörlighet av arbetskraft, framhäver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Men även utländska företag måste följa reglerna. Annars blir konkurrensen snedvriden.
Ingen vet som sagt hur många utländska skogsvårdsarbetare det finns i Sverige under säsong. Fackets uppskattning ligger på cirka 10 000.
Mellan 1 000 och 3 000 av dem antas arbeta här utan att det betalas in sociala avgifter för dem. Om de arbetar fyra månader i Sverige blir förlusten för staten mellan 150 miljoner och en halv miljard under fem säsonger, enligt Anna-Lena Norbergs uträkningar. Då baseras siffrorna på en timlön på 129 kronor (drygt 22 000 i månaden).
Därmed blir frågan om de oseriösa skogsentreprenörerna inte bara en fråga för facket, utan för hela samhället.
Här handlar det om några tusen personer i skogsbruket. För samhället i stort bör det handla om flera miljarder kronor.
