Sjukförsäkringens rehabiliteringskedja förkortar sjukskrivningarna och får fler tillbaka i arbete visar en ny rapport. Effekten beror troligtvis på beteendeförändringar hos de försäkrade snarare än på insatser från Försäkringskassan, skriver rapportförfattaren.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har undersökt hur den så kallade rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen har påverkat längden på sjukskrivningarna.
Under onsdagen presenterades en rapport som visar att fler återgår i arbete, både på heltid och deltid, och att sjukskrivningstiderna förkortas, om än marginellt.
ISF har studerat rehabiliteringskedjans effekter på sjukskrivningar som varat i upp till sex månader.
Det är vid de nya tidsgränserna – 90 dagar och 180 dagar – som fler sjukskrivna återgår till arbete. Effekten märks framför allt vid 180 dagar, då den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden.
Bland de som ännu var sjukskrivna vid brytpunkten 180 dagar steg andelen som lämnade sjukförsäkringen med 60 procent, jämfört med personer som sjukskrevs innan de nya tidsgränserna infördes.
Den totala effekten på sjukskrivningslängden är däremot relativt liten. Undersökningen visar att rehabiliteringskedjan har förkortat sjukskrivningstiderna med 0,35 dagar, baserat på de 28 veckor som undersökningen omfattar.
Rapportförfattaren Pathric Hägglund drar slutsatsen att det i första hand är beteendeförändringar hos de sjukskrivna, snarare än insatser från Försäkringskassan, som ligger bakom effekten.
– Under hösten 2008 hann Försäkringskassan inte genomföra tidsprövningen vid 91 dagar i mer än vart femte fall. Ändå ser vi effekter av tidsgränserna. Det tyder på att det är införandet av tidsgränserna i sig som påverkar de försäkrade. Finns det tidsgränser så blir man mer benägen att återgå till arbete än om de inte finns.
Effekterna är tydliga i stora städer, men uteblir i mindre städer och i glesbygdskommuner. Det kan bero både på olika bra möjligheter till att återgå i arbete och på olika attityder till användandet av sjukförsäkringen.
Det är sannolikt personer med bättre hälsa och bättre förankring på arbetsmarknaden som påverkas, tror Pathric Hägglund.
Det innebär att de som finns kvar i sjukförsäkringen har sämre hälsa och sämre kontakt med arbetsmarknaden. Därför kommer troligtvis effekterna av tidsgränserna att avta successivt, skriver han i rapporten.
Om de sjukskrivna återgår till samma arbete som tidigare eller till ett annat arbete kan Pathric Hägglund inte säga. Vad han däremot vet är att det är marginellt få som går till sjukersättning eller arbetslöshet.
