Zoran Jankovic visste inte vad han skulle tro. Han har fem års studier på universitetet och har jobbat nästan 20 år som grafisk formgivare. När han hamnade i fas 3 tyckte Arbetsförmedlingen att han skulle odla potatis.
– Även om jag hade velat odla potatis så skulle det inte leda till något jobb, säger Zoran.
Zoran Jankovic var förolämpad och förbannad. Han hade inte varit särskilt hoppfull när han klev av bussen en halvtimme tidigare, men efter besöket hos anordnaren av fas 3 kokade han inombords. Hur kunde handläggaren på Arbetsförmedlingen tro att det här skulle passa honom?
– I två och ett halvt år har vi ändå umgåtts på något sätt. Har vi inte lyssnat på varandra? Jag har i alla fall lyssnat på honom, säger Zoran och skrattar uppgivet.
Zoran visste tidigt vad han ville bli. Som sexåring hade han den franska konstnären Henri de Toulouse-Lautrec som idol. På gymnasiet läste han grafisk design i fyra år och antogs sen till universitetet i Sarajevo. Där läste han en konstutbildning med inriktning på grafisk design i fem år.
Med den utbildningen kom han till Sverige i början av 90-talet. Den gången fick han bra hjälp av Arbetsförmedlingen. En praktikplats öppnade dörrarna till arbetsmarknaden och sedan dess har han jobbat i nästan 20 år med tidningslayout, annonsproduktion, grafisk design, illustrationer och tv-produktion.
Han är inte lika nöjd med Arbetsförmedlingens insatser i dag. Till att börja med fick han inte skriva in sig på den särskilda kultur- och mediaförmedling som finns.
I efterhand har han förstått att det bara är där som de utbildningar och kontakter finns som han behöver. Där hade han också kunnat få kurser i olika program han måste lära sig eller uppgradera sig i för att ha större chans till jobb. Där förstår de hans yrke och kunde kanske ha hjälpt honom till en praktikplats.
Istället blev han erbjuden en kurs inom turistnäringen, som sen blev inställd på grund av för få deltagare.
Han har sökt hundratals jobb och praktikplatser inom sin bransch, men har aldrig kallats till intervju. När han istället söker jobb på hotell och i butiker är hans kvalificerade bakgrund ett problem.
– De säger att jag kommer sticka så fort jag får chansen, så de vill inte ge mig jobb.
Nu är han i fas 3 och tanken var att han skulle odla potatis, men han tackade nej. Det skulle inte föra honom ett dugg närmare arbetsmarknaden, snarare tvärt om, anser han.
– Hur ska jag kunna söka riktiga jobb om jag är där ute hela dagarna?
Nu har han själv skakat fram en egen plats inom fas 3 som han tycker ger större chanser att lära sig saker han har nytta av samtidigt som han har möjlighet att söka riktiga jobb.
Han hade egentligen inte tänkt gå ut i media, men känner att han vill berätta hur det är.
– Jag är inte ensam. Det finns så många som jag, som har en bra bakgrund, men som inte får en chans att visa vad de kan.
Arbetsförmedlingen måste intressera sig mer för individen, tycker han.
– De borde studera människan. Vad har han gjort? Vad kan han? Vad behöver han för att komma vidare?
Vad Zoran behöver är att få in en fot på arbetsmarknaden igen, men han tvivlar på att rätt väg går via potatisåkern.
– Jag vill tillbaka till ett jobb. Jag vill betala skatt, leva livet, gå på semester. Jag kräver inte mycket. Bara ett normalt liv.
Riksdagen kan stoppa fas 3
Efter 300 dagars arbetslöshet inträder jobb- och utvecklingsgarantin som har tre faser.
Fas 3 innebär sysselsättning hos en arbetsgivare. Ersättningen till den arbetssökande är högst 680 kronor per dag. Anordnaren från 225 kronor per dag och betalar ingen lön.
Fas 3 har kritiserats för att vara gratis arbetskraft eller meningslös sysselsättning.
Bland GS medlemmar i fas tre svarar sju av tio att de utför riktiga jobb som någon borde anställas för att göra.
Arbetsmarknadsutskottet vill stoppa anvisningarna till fas 3, men regeringspartierna håller emot. Riksdagen väntas fatta ett beslut den 9 juni.
