AVTAL 2011
Balansen mellan löneökningar och extra jämställdhetspott blir allt för skev. Så förklarar GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö sitt nej till en hundralapp extra för de lågavlönade.
Tre förbund – GS, IF Metall och Livs – reserverade sig i LO-styrelsen mot majoritetens beslut om storleken på den extra jämställdhetspotten.
GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö anser att LO:s styrelse inte har tagit hänsyn till representantskapets beslut från den 22 augusti.
– Där pratade man om en insamling på en tredjedel av avtalsområdet. Som det nu las fram på LO:s styrelse så fanns det över huvud taget ingen hänsyn tagen till det beslutet.
– Det handlar om respekt för fattade beslut. Det som också blir fel är viktningen på löneökningarna kontra extra satsningar på jämställdhet och lågavlönade.
Hur stor jämställdhetspott är rimlig anser GS?
– Det blir en hypotetisk diskussion eftersom det landade så här. Jag kan inte säga en fixerad summa, men om vi hade kunnat hitta någon logik i representantskapets beslut i förhållande till siffersättningen hade jag mer än gärna ställt mig bakom det här.
Hur skulle man ha kunnat ta bättre hänsyn till representantskapets beslut?
– Hela diskussionen inför siffersättningen är att vi måste bli bättre med träffbilden med de satsningar vi gör. Det var därför man hade den där tredjedelen. Alla lågavlönade är inte lönediskriminerade eller felvärderade.
– Som det är nu med den här hundralappen, om man destinerar den till just de grupper man anser är felavlönade, då blir faktiskt potten väldigt hög och det tror jag att våra medlemmar har svårt att köpa.
Om 100 kronor i extra satsning för lågavlönade är att gå för snabbt fram – i vilken takt ska det gå?
– Det måste man ta hänsyn till varje gång vi tecknar nya avtal.
Förra gången enades LO om en jämställdhetspott på 125 kronor. Varför är 100 kronor för mycket den här gången?
– Det praktiska utfallet för Kommunal blev till slut 57 kronor förra gången.
Teknikföretagens Anders Weihe har sagt att LO:s samordning kring en jämställdhetspott inte är förenlig med det nya industriavtalet. Hur mycket spelar den uppgörelsen in?
– Det får stå för honom. Några såna överväganden har inte jag gjort.
Kommunals ordförande är besviken och säger att det kan hända att de inte kan acceptera industrins avtalsuppgörelse som norm. Vad har vi för läge i avtalsrörelsen då?
– Jag vill inte bränna några broar utan jag hoppas att vi ska lösa det här på ett sätt så att vi kan leva med varandra även i fortsättningen.
– Sen är det så att det här ska ju in till förbundet där vi ska fatta beslut om båda dokumenten, både Facken inom industrins och LO:s plattformar. Jag har inte bundit förbundet vid något beslut, så jag ser fram emot den diskussion vi ska ha i GS om det här.
