Förhandlingarna om tidningsavtalet har än så länge inte handlat om löneutrymmet. Parterna har fastnat i frågor som rör arbetstider och hur avtalet ska tillämpas på de tidningstryckerier som även trycker annat än dagstidningar.
Fackförbundet GS och Medieföretagen Almega träffas i dag tisdag. I morgon fortsätter förhandlingarna med GS avtalsdelegation på plats. Än så länge har parterna inte kommit fram till lönefrågan. Vardera sida har krav som först måste klaras av.
GS kräver en ny reglering i avtalet för den sammanlagda närvaron på arbetsplatsen. Bakgrunden är att förbundet har märkt av starkare krav från arbetsgivarna om att dela upp nattskift i två delar genom att lägga in en rast på flera timmar mitt i skiftet. Det innebär att anställda kan tvingas vara på jobbet i elva timmar, men ändå bara få betalt för åtta och en halv timme.
Medieföretagen å sin sida vill slopa den så kallade civilbilagan som finns i tidningsavtalet. Civilbilagan reglerar villkoren för flera stora tidningstryckerier som även driver så kallad civilgrafisk verksamhet, alltså trycker annat än dagstidningar, till exempel reklam eller magasin. På rena civiltryckerier gäller civilavtalet.
Det finns främst två stora skillnader mellan tidnings- och civilavtalet. På civiltryckerier krävs en lokal förhandling för att införa nattskift, något som inte är nödvändigt på tidningstryckerier. I tidningsavtalet är ob-ersättningen lägre än i civilavtalet, eftersom den genom åren har växlats ner i utbyte mot högre grundlön.
Om civilbilagan slopas kommer de berörda tidningstryckerierna att ha andra villkor för sin civilgrafiska verksamhet än konkurrerande tryckerier, menar GS.
Avtalet går ut den 30 april och omfattar drygt 2 000 medlemmar i GS.
