Fler personer med funktionsnedsättning ska få och behålla ett arbete. Vägen dit går, enligt regeringens utredare, via höjt tak för lönebidrag, färre typer av lönestöd, ett konkurrensutsatt Samhall samt en oberoende tillsynsmyndighet.
Enklare, tydligare och mer överskådligt. Så sammanfattar regeringens utredare Christina Husmark Pehrsson sitt förslag till förändrade arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med nedsatt arbetsförmåga.
Utredningen har bland annat tittat på hur de stöd som finns i dag fungerar. I dag finns fem olika typer av lönestöd, vilket inte är optimalt, menar Husmark Pehrsson.
– Många gånger är det ett fixande och trixande med de olika stöden. Vi upplever att det sker en rundgång mellan dem.
I stället införs två typer av lönestöd. Dels ett lönestöd för trygghet, för personer med långvariga behov av stöd. Dels ett lönestöd för utveckling, där den anställde ska kunna kombinera anställningen med olika typer av insatser, till exempel studier eller behandlingar. Syftet är att personen ska komma vidare, kanske till en anställning utan lönebidrag eller till ett nystartsjobb.
I dag är det runt 3 000 funktionshindrade som har en utvecklingsanställning. Utredningen uppskattar att mellan 55 000 och 60 000 personer kommer att få del av det nya lönestödet för utveckling.
Lönestödet för trygghet kan likställas med den typ av anställningar som finns på Samhall i dag, där cirka 20 000 personer är anställda. Till en början tror Husmark Pehrsson att många personer med lönebidrag kommer att gå in i en trygghetsanställning direkt vilket kan leda till en fördubbling av antalet trygghetsanställda. På sikt bör siffran stabiliseras runt 30 000 personer, tror Husmark Pehrsson.
– Med utvecklingsanställningarna ska vi hindra att alltför många går in i en trygghetsanställning. De kan kanske gå vidare till ett arbete utan lönebidrag.
Utredningen har också lyssnat på företagens önskemål. Det starkaste önskemålet har varit ett höjt tak för subventionen.
I dag är det endast tre procent av företagen som får lönebidrag som betalar en lön som ligger under taket på 16 700 kronor. Att många företag saknar full täckning för kostnaden att anställa en person med nedsatt arbetsförmåga gör det svårt att få tag på arbetsgivare, uppger Husmark Pehrsson.
Därför höjs taket till 19 800 kronor per månad och det ska också indexeras, alltså höjas varje år i takt med den allmänna prisutvecklingen.
Ett anordnarbidrag på 50 kronor per dag införs, liksom ett förstärkt anordnarbidrag på 120 kronor per dag för de som har en särskilt organiserad verksamhet för personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga, så som Samhall fungerar i dag. Ett utvecklingsbidrag på 150 kronor per dag införs för de så kallade utvecklingsanställningarna.
Samhall ska få samma typ av stöd som alla andra företag, vilket innebär att de inte längre får en klumpsumma varje år. Men Husmark Pehrsson är inte orolig för att Samhall ska få mindre resurser.
Utredningen föreslår också att arbetsgivare ska kunna få lönestöd för anhöriga. Dessutom ska en arbetsgivare, efter en fullgod rehabiliteringsutredning, kunna få lönestöd för redan anställda vars arbetsförmåga sjunker på grund av sjukdom eller skada. I dag saknas den möjligheten.
För unga föreslås en trainee-utbildning samt möjlighet att prova att arbeta och samtidigt behålla sin aktivitetsersättning utan att arbetsförmågan ska omprövas.
En oberoende myndighet, men inte en ny sådan, bör ha uppdraget att utöva tillsyn och kontroll av de subventionerade anställningarna. Husmark Pehrsson nämnde inspektionen för socialförsäkringarna samt inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som möjliga alternativ.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2013 och beräknas kosta 2,4 miljarder kronor när de är fullt införda.
