Röjningen i de svenska skogarna är eftersatt och leder till sämre kvalitet på timret och en lägre avkasning. Fackförbundet GS bedömer att det behövs en fördubbling av röjningen de närmsta åren. Det skulle dessutom generera 1 500 nya jobb.
I Sverige röjs bara 20 procent av den skog som har ett röjningsbehov. Det visar officiell statistik från riksskogstaxeringen vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Skog som inte röjs ger många klena stammar, där varje stam kostar lika mycket att avverka som grova stammar. Röjd skog som sedan gallras ger grova träd som kan avverkas tidigare och ger bättre lönsamhet.
I samband med den internationella skogsmässan Elmia Wood som just nu pågår utanför Jönköping har fackförbundet GS uppmärksammat den eftersatta röjningen, som man anser leder till sämre tillväxt och i förlängningen utgör ett hot mot den svenska skogs- och träindustrin.
Det är framför allt mindre och privata skogsägare som inte röjer i den utsträckning som det skulle behövas, säger Torbjörn Dalin, utredare på fackförbundet GS.
– De stora skogsbolagen sköter sig. De har ett större långsiktigt intresse av sitt innehav och är mer beroende av att få ut mer virke.
GS bedömer att det krävs en fördubbling av röjningen de närmaste åren för att komma till rätta med det eftersatta behovet. Förutom ökad kvalitet på timret vid slutavverkning och en högre avkastning från skogen, beräknar GS att detta under några år skulle ge 1 500 nya helårsjobb i skogen.
Under perioden 1985 till 1995 minskade röjningen av plant- och ungskog från knappt 250 000 hektar till drygt 100 000 hektar per år. En orsak kan vara att kravet på röjning togs bort ur skogsvårdsförordningen 1993.
I slutet av 1990-talet ökade röjningen igen, troligtvis efter informationskampanjer från Skogsstyrelsen. Men fortfarande röjs bara 20 procent av skogen som har ett röjningsbehov. Allra sämst är det i norra Norrland där bara 14 procent av skogen med ett omedelbart behov röjs. Bäst är det i Svealand där 26 procent av röjningsbehovet utförs, visar statistik från riksskogstaxeringen.
GS är för ett återinförande av röjningsplikten.
– Skogen är viktig för Sverige och svensk ekonomi. Den är ett riksintresse, säger Torbjörn Dalin.
Någon form av ekonomiskt stöd för röjning kan också vara ett alternativ, men där är GS mer tveksamma.
– Vi är inte emot ett stöd, men vi är rädda för att skogspolitiken ska bli som jordbrukspolitiken där bidrag är en stor del. Man måste först noga undersöka vilka effekter ett stöd kan få.
