Fråga om avtalen Avtalsrörelsen är inne i sin sista månad. Den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare att komma in med sina åsikter och frågor om avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här ett axplock, och svaren från IF Metall, GS och Pappers.
Peter Larsson är huvudskyddsombud på Svenska Fönster i Edsbyn. Han tycker att pressen i arbetslivet är en arbetsmiljörisk. Vad vill och gör facket i den frågan?
Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:
GS jobbar aktivt med arbetsmiljö och har bland annat tagit fram en guide till arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. I avtalsförhandlingarna yrkar vi på att fack och arbetsgivare inom industrin gemensamt bildar en arbetsgrupp som tar fram riktlinjer för den nya föreskriften som fokuserar på organisatorisk och social arbetsmiljö.
Frågan gällande stress hänger ofta ihop med alldeles för slimmade företagsorganisationer och måste hanteras på varje arbetsplats med aktiva fackliga företrädare i ren förhandling och inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Även frågan om kompetensutveckling är viktig för GS. Stress beror ibland på att enskilda individer har ett tungt ansvar. Om samtliga känner sig trygga på sitt arbete och trygga i sina kunskaper skapar man en bättre arbetsmiljö och det minskar en del av den stress som kan uppstå.
Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:
Vi har ställt krav på att införa ett permanent samarbete om arbetsmiljöfrågor med våra motparter. Vi vill ta fram en gemensam handledning för den nya föreskriften om organisatorisk arbetsmiljö. Här ryms dels frågan om stress. Jag hoppas att vi tillsammans med arbetsgivarna ska komma fram till hur vi kan jobba med de här frågorna på lokal nivå.
Pontus Georgsson, Pappers:
Det pågår hela tiden ett hårt arbete från våra skydds- och kontaktombud. Oftast görs även det här i samverkan ute på arbetsplatserna. Att motverka stress blir en allt viktigare fråga, och den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö hjälper oss förhoppningsvis att komma ännu längre. Just föreskriften tar vi upp i avtalsrörelsen. Vi vill arbeta tillsammans med arbetsgivarna för att ta fram riktlinjer för vår bransch utifrån föreskriften. Vi behöver också uppdatera vårt samverkansavtal som delvis handlar om arbetsmiljö.
En läsare som arbetar 5-skift undrar om det finns planer på att minska arbetstiden för de som har oregelbunden arbetstid. Måste de verkligen jobba heltid ända till 65?
Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:
Vi har valt att satsa på en deltidsreform, som vi vill ha på samtliga våra avtalsområden. Den ger möjlighet att arbeta deltid från 60 års ålder. För att det ska vara ekonomiskt möjligt att göra det valet sätts – sedan förra avtalsrörelsen – en större procentsats av till den kollektivavtalade pensionen. Den här reformen gör inte skillnad på vilken arbetstid eller skiftform man har arbetat under sitt arbetsliv.
Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:
Det här är anledningen till att vi driver kravet att bygga vidare på deltidspensionen. Ibland ställs anställda inför ett val: Antingen får de sluta arbeta helt eller så får de gå i tidig pension. Har man möjlighet att gå ner på deltid kan fler orka arbeta längre.
Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:
Vi diskuterar rätten till deltidspension efter 60 i förhandlingarna. Frågan lever än. Men arbetsgivarna vill gärna ställa den mot ATK.
Frågan om 6 timmars arbetsdag levde i politiken fram till för ett par år sedan, men sedan dess har det varit ganska tyst. Facken driver frågan om arbetstidsförkortning på ett annat sätt.
Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:
De flesta av GS branschavtal har arbetstidsförkortning istället för att ha siktet mot exempelvis 6 timmars arbetsdag. Inom den grafiska industrin finns ett system för förkortad veckoarbetstid (ATF) och inom de andra delarna av GS ett system i form av ett arbetstidskonto med individuella val (ATK).
På de flesta arbetsplatser förhandlar man fram särskilda arbetstidsöverenskommelser som anpassas utifrån produktionens och de anställdas behov. Arbetstider och inflytandet på arbetstiderna är en mycket viktig fråga för GS medlemmar och hanteras oftast allra bäst lokalt.
Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:
Sedan mitten av 90-talet har vi valt att utvidga arbetstidsbankerna. Där finns nu över 60 timmars arbetstidsförkortning om året. Vi vill också bygga ut deltidspensionen så att den som fyllt 60 år kan gå ner på deltid. Det är också en sorts arbetstidsförkortning. Vi har inte som målsättning att korta veckoarbetstiden, vi jobbar för kortare årsarbetstid och livsarbetstid.
Pontus Georgsson, Pappers:
Pappers har inte tagit ställning i frågan men i kollektivavtalet finns en reducering av veckoarbetstiden när du arbetar skift till exempel. Vi driver just nu frågan om ytterligare arbetstidsförkortning i avtalsrörelsen.
En stor del av de frågor och synpunkter som har kommit in handlar om arbetsgivarnas krav på att fackets lokala inflytande över arbetstiderna ska inskränkas.
Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:
De flesta av våra avtal ger ett stort utrymme för de lokala parterna att själva komma överens om hur arbetstiderna ska se ut på varje arbetsplats. De som inte kommer överens måste följa det centrala avtalets ramar (stupstockar) för arbetstiden. De är framtagna just med syftet att i stället uppmuntra till lokala överenskommelser som utgår både från de anställdas och från företagens behov och önskemål.
Arbetsgivarna har tydligt visat att de inte vill ha den formen av lokalt inflytande för de anställda. De har yrkat på långtgående förändringar, som vi gör allt i vår makt för att stå emot. Om arbetsgivarna inte släpper de kraven kan vi tvingas att konflikta, för att försvara och bevara de system som vi har i dag.
Arbetstidsfrågorna och möjligheten att påverka arbetstiden är en av de absolut viktigaste frågorna för våra medlemmar.
Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:
De krav som kommer från arbetsgivarsidan när det gäller inflytande över semester och utvidgade arbetstidskorridorer – de kan vi inte tillmötesgå. Det är inte vi som driver kraven här, utan det är arbetsgivarna. Men skulle det i slutändan bli en konfliktsituation på grund av detta – ja, då får vi konflikta om det.
Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:
Vi har inga krav på att öka medlemmarnas inflytande, vi vill bara behålla det inflytande vi har i dag. Men det är klart att framhärdar arbetsgivarna att försöka driva igenom sina krav kanske vi måste gå in i en konflikt för att hålla emot.
Pensionsavtalen som gäller på arbetsplatser med kollektivavtal betyder en hel del för storleken på pensionen. Men den som jobbar innan 25 fyllda eller efter 65 tjänar inte in någon extra tjänstepension under de åren.
Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:
Ja, om pensionsåldern ändras bör även pensionsavtalet följa med.
Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:
Det är inget vi diskuterar i avtalsrörelsen, däremot är det en fråga som kommer upp senare när vi ska förhandla om villkoren i våra avtalsförsäkringar. Frågan har varit uppe tidigare. Vår grundinställning är att man ska tjäna in till sin pension från det att man börjar jobba till man slutar jobba.
Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:
Det är ett av våra krav som vi gick in med i avtalsförhandlingarna. Framför allt är det viktigt att pensionspremierna betalas in före 25 års ålder. Det som betalas in tidigt i arbetslivet har större betydelse för pensionen än det som betalas in efter 65. Sen är det en klassfråga. Tjänstemännen får pensionspremierna inbetalda före 25 års ålder.
Den som blir sjuk eller skadad av arbetet kan få ekonomisk ersättning både från Försäkringskassan och fackets eget försäkringsbolag Afa. Ibland är det tufft att driva sitt ärende och bevisa att man har rätt, vilket en läsare har en lösning på.
Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:
De enda som skulle bli glada över en sån lösning är nog juristerna som får massor med jobb. Nej, vi har ett system för att hjälpa medlemmar som drabbats av en arbetsskada. Vi beviljar rättshjälp till våra medlemmar om det behövs. Förra året fick medlemmar ut sammanlagt 34 miljoner kronor sedan vi drivit deras försäkringsärenden i domstol.
Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman, Pappers:
Det är möjligt att känslan skulle vara att man hade en bättre rättssäkerhet, men jag vet inte om det verkligen skulle bli så. På våra stora arbetsplatser finns 35-40 skyddsombud och de ska vara den första kontakten man tar om man drabbats av arbetsskada. De eller avdelningen kan också hjälpa till om det blir problem med ersättning från försäkringar, Afa eller Försäkringskassan. En del ärenden tar vi hand om på förbundskontoret och om vi behöver kan vi ta vi hjälp av rättsskyddet. Om våra medlemmar vill kan representanter från Pappers vara med på rehabiliteringsmöten och hos försäkringskassan till exempel.
Arbetstidsförkortningen är en viktig fråga för många medlemmar. Den här frågan kommer från en läsare som jobbar inom träindustrin och berör endast träindustriavtalet.
Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:
De två extra semesterdagarna som fanns tidigare reglerades i semesterlagen och har alltså ingen koppling till ATK (arbetstidskontot).
Sedan 1998 finns en överenskommelse om livsarbetstid på Träindustriavtalet. Tiden som kan föras till det individuella arbetstidskontot är nu uppe i 63 timmar (vid 40 timmars arbetsvecka). Individen har tre val på hur man kan använda sin avsättning: ledig tid, pengar eller pensionsavsättning.
Målet om 100 timmar är inte förändrat men 2013 infördes en överenskommelse om rätt till deltid från 60 års ålder. Man valde att lägga en del av löneutrymmet på högre pensionspremier i stället för på ATK. Den redan befintliga avsättningen om 63 timmar har inte minskat.
Simon Lindh, Svenska Fönster i Edsbyn, jobbar ideellt på en fritidsgård och hoppar ibland in som vikarie på ett asylboende. Att jobba är nyckeln till att komma in i samhället, menar han. Vad vill och gör facket i den frågan?
Madelene Engman, ombudsman fackförbundet GS:
Just nu pågår arbetet med olika former av validering, hjälp till Arbetsförmedlingen med självskattningsverktyg, översättning av utbildningsmaterial med mera. Syftet är främst att redan verksamma i branschen ska få det lättare att komma in på den svenska arbetsmarknaden.
GS tror inte på att locka utlandsfödda till industrin med försämrade villkor eller löner. Tvärtom. Ska industrin vara attraktiv för såväl unga som nyanlända bör vi kunna visa upp bra villkor, utvecklande arbetsuppgifter och justa arbetsplatser. Det stora ansvaret ligger dock hos arbetsgivarna, de måste först och främst vara tydliga med vilket behov som finns och dessutom vara genuint intresserade av kompetent personal.
Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall:
Det är inte en fråga som vi eller arbetsgivarna tar upp på något sätt i avtalsrörelsen. Sedan över 10 år har vi tillsammans med arbetsgivarna satsat på Teknikcollege för att få fler ungdomar att välja industrin. Den satsningen vänder sig både till svenska ungdomar och nyanlända. Sedan 2010 har vi yrkesintroduktionsavtalet där den som saknar relevant utbildning eller erfarenhet ska kunna komma in på arbetsplatser och få utbildning med lägre lön under begränsad tid.
I höstas kom vi överens med arbetsgivarna om att utveckla valideringssystemet. Det kan användas både av nyanlända och av medlemmar som är långtidsarbetslösa. Man får ett papper på vad man kan och får veta vad man behöver komplettera. Vi är också positiva till regeringens snabbspår där man till exempel kan varva utbildning i svenska med yrkesutbildning.
Pontus Georgsson, Pappers
Inom papper o massaindustrin har vi hittills samverkat runt de här frågorna lokalt ute på arbetsplatserna i mångfaldsarbete. Det är den vägen vi måste fortsätta men vi kan också lyfta ämnet till gemensamma forum inom branschen.
Jack Lennart Johansson, Kabe Husvagnar i Tenhult, vill inte behöva jobba längre än till 65. Vad händer med pensionsåldern? Och vad vill och gör facket i den frågan?
Tommy Andersson, avtalssekreterare fackförbundet GS:
– Först måste insatser göras så att våra medlemmar orkar och kan arbeta till dagens 65-åriga pensionsålder. Det är inte rimligt att våra medlemmar måste lämna arbetslivet i förtid på grund av att de är utslitna eller sjuka. Arbetsmiljön, såväl den fysiska som den psykosociala, måste därför först förbättras innan en generell höjning av nu rådande pensionsålder genomförs.
– I de flesta av våra kollektivavtal finns en möjlighet att från 60 års ålder arbeta deltid fram till ordinarie pension. Vi ser att det skulle vara ett alternativ för att orka arbeta fram till 65 års ålder.
– För att finansiera nedgången i arbetstid har vi kommit överens med arbetsgivarna om att de avsätter ytterligare medel till den så kallade avtalspensionen. För att ha råd att gå ner i tid kan medlemmar använda pengar ur avtalspensionen. Inför 2016 års avtalsrörelse är ett av våra krav att mer medel sätts av till avtalspensionen för att ytterligare stärka upp medlemmarnas ekonomiska möjlighet att gå ner i tid.
Tar medlem inte avtalspensionen i anspråk innan 65 års ålder, har tjänstepensionen därmed stärkts med de avsättningar vi lyckats förhandla oss till.
Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall:
– Å ena sedan lever folk längre, å andra sidan vet vi att det är svårt att orka hela vägen fram till dagens pensionsålder om man jobbar i industrin. För LO-medlemmarna är snittåldern för pension strax under 63 år.
–Pensionsåldern är inte en fråga för avtalsförhandlingarna, men vi vill fortsätta att bygga vidare på deltidspensionen. Våra medlemmar ska orka jobba längre genom möjligheten att gå ner på deltid efter 60 års ålder. De som orkar jobba fullt får i stället högre pension.
– Samtidigt jobbar vi med orsakerna till att många medlemmar inte orkar jobba till 65 i dag. Våra gemensamma krav i Facken inom industrin är att vi tillsammans med arbetsgivarna ska tillsätta en arbetsgrupp om arbetsmiljöfrågor. Vi vill till att börja med titta på hur vi kan få en bättre företagshälsovård och rehabilitering. Det har också kommit en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket som handlar om den psykosociala arbetsmiljön. Där står vad som ska göras, men inte så mycket om hur det ska göras. Det vill vi ta fram tillämpningar för tillsammans med arbetsgivarna.
Pontus Georgsson, avtalsansvarig förhandlingsombudsman Pappers
– Vi jobbar inte emot en höjning av pensionsåldern, däremot måste vi göra något för att våra medlemmar ska orka hela vägen fram till pension. Många orkar inte till 65 i dag.
– Pappers gjorde inte samma uppgörelse om deltidspension som IF Metall och GS gjorde sist. Större delen av våra medlemmar jobbar skift och när de vill jobba deltid säger arbetsgivaren i stort sett alltid nej. Ett av våra krav i årets avtalsrörelse är en avtalad rättighet att gå ner i tid när man närmar sig pension.
– Vi tycker också att man ska tjäna in till sin tjänstepension från första dagen på arbetet, inte som i dag först efter att man fyllt 25. Man borde också fortsätta att tjäna in till sin tjänstepension om man jobbar efter att man fyllt 65. Så är det inte i dag.
– Sen måste vi också göra något för att våra medlemmar ska hålla längre. Det är många som jobbar skift och man har en tendens att göra ganska komprimerade skift. Man jobbar intensivt i några dagar och får en längre ledighet. Det blir vanligare och vanligare att man jobbar dubbelskift på 16 timmar. Till och med 24 timmar. På kort sikt är det lätt att prioritera de långa ledigheterna, men i längden tror jag inte att man orkar jobba på det sättet.
Fotnot: Nu stänger vi frågelådan, men fortsätt att diskutera avtalet här i kommentarerna, eller på vår Facebooksida.
