Britterna röstade med knapp majoritet för ett utträde ur EU. Resultatet blev tydligt men landet är synnerligen delat. England och Wales röstade för att lämna EU medan Skottland och Nordirland ville stanna. De unga ville stanna medan de äldre ville lämna. Landsbygdens befolkning ville lämna medan städernas medborgare ville stanna.
Premiärminister David Cameron har redan annonserat sin avgång senare i höst. Han kommer att gå till historien som en av de sämsta premiärministrarna någonsin, enligt the Guardians ledarskribent Andrew Brown. Cameron spelade ett högt politiskt spel. Av partiegoistiska skäl spelade han hasard med Storbritanniens och hela Europas framtid. Resultatet blev en politisk jordbävning som kommer att få stora konsekvenser under lång tid framöver.
Inte bara EU:s framtid står på spel utan även Storbritanniens. Många bedömare tror att Skottland bryter sig ur och kanske t om Nordirland lämnar även om det skulle bli betydligt mer komplicerat. Under Camerons ledning blev Storbritannien ett konservativt Little Britain även om han själv egentligen ville något annat.
Britternas nej till EU är främst ett utslag av den växande nationalismen och främlingsfientligheten som skördar framgångar runtom i Europa och även USA. Det är sorgligt och djupt oroväckande. I globaliseringens tid är det mer av samarbeten och mer av internationell solidaritet som behövs. Nationalismens inskränkthet leder aldrig till något bra.
Samtidigt måste alla vi som tror på det europeiska samarbetet inse att det marknadsliberala elitprojektet nått vägs ände. Nu krävs att unionen blir medborgarnas Europa och att det sociala och gröna frågorna sätts högst på dagordningen. Öppenhet måste kombineras med social rättvisa och ordning och reda på arbetsmarknaden. Därför är det utmärkt att statsminister Stefan Löfven kallar till ett socialt EU-toppmöte som ska hållas i Stockholm nästa år.
I dag jublar Marine Le Pen, Donald Trump, Vladimir Putin. Och även Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.
Vi andra knyter näven och fortsätter kämpa för ett solidariskt och gemensamt Europa som inte odlar rasism och nationalism. Svaret mot de auktoritära strömningarna heter: ökad jämlikhet och solidaritet.
Ps. Här kan du läsa vad de fackliga företrädarna inom industrin i Sverige anser (intervjuerna gjordes före folkomröstningsbeskedet): Splittrat Storbritannien går till val.
