Industriavtalet har sagts ge stadiga reallöneökningar för arbetare. Men en genomgång i tidningen Lag & avtal visar att tjänstemännen är de stora vinnarna.
Tjänstemännens köpkraft per år har ökat med 180 000 kronor sedan industriavtalet tecknades 1997. Siffran för arbetare är 90 000 kronor. Tidningen Lag & Avtal har gjort beräkningarna utifrån Svenskt Näringslivs statistik på ekonomifakta.se.
Även om man räknar i procent är det tjänstemännen som är vinnare, deras reallöner har ökat i genomsnitt 58 procent under perioden, mot arbetarnas 37 procent.
Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan Facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer) och deras arbetsgivare. I avtalet regleras hur förhandlingarna ska gå till, och parterna förbinder sig att verka för att industrin ska vara lönenormerande.
IF Metalls ordförande Anders Ferbe vill inte överge förhandlingsordningen.
–Alternativet är att inte normera alls, men då sticker lönerna iväg för dem som har marknadskrafterna i ryggen, säger han till Lag & Avtal.
Han understryker också att sedan 2007–2008 har löneutvecklingen för arbetare och tjänstemän följts åt.
