Debatt Allt färre unga är med i facket. Det är ett facit på en organisatorisk brist. Nu måste ungdomsarbetet prioriteras i hela arbetarrörelsen. Det måste bli lättare att ansluta sig och fler unga måste uppmuntras att ta på sig förtroendeuppdrag, skriver IF Metalls Centrala Ungdomskommitté.
Feminist, livsnjutare, antirasist och miljövän. Det är några av ledorden som kännetecknar vad unga människor identifierar sig själva som i dag. Detta enligt en undersökning som Ungdomsbarometern tagit fram.
Identitetsgruppstillhörighet är alltså någonting som är mycket viktigt, speciellt för de som identifierar sig med värderingar. Och om det är någonting fackföreningsrörelsen tillsammans med hela arbetarrörelsen bygger på, så är det ju just en övertygelse om samhällsansvar grundat på ideologi och just det.
Men om det nu är så, att de unga idag är mer benägna att identifiera sig med värderingar som även kan kopplas samman med fackföreningsrörelsen, varför känner då inte unga att vi som fackförening är till för dem? Det måste vara någonting som vi missar!
Vi unga som har förmånen att jobba med dessa frågor möter problematiken som Dagens Arbete beskriver i sin artikel. Unga människor som har flera olika arbetsgivare, som har svårt att navigera i djungeln av fackliga termer och som blir slussade runt mellan olika förbund. Starka tillsammans-mentaliteten lyser som starkast i avtalsförhandlingar och avtalsrörelse, medan ungdomsverksamheten många gånger ses som mindre prioriterad, och då även ungdomsfrågorna som är vårt egentliga svar på tillväxt och organisering.
Att 77 procent av de unga arbetarna (16–24 år) i mitten av 1990-talet var med i facket i jämförelse med dagens 38 procent, det borde få varningsklockorna att ringa hos hela LO-kollektivet. Det är det facit som tyder på en organisatorisk brist, och som är beviset på att det inte gjorts tillräckligt för det långsiktiga målet om den svenska modellens bevarande.
Den största anledningen till varför man som ung valt att gå med i facket idag är att man blev övertygad av en facklig kontakt på sin skola. Så till hela LO, till alla 14 förbund och till er som någonsin tvivlat på skolinformationernas värde vill vi bara säga:
Vakna, satsa och gör det tillsammans. NU!
Det här är alltså en överlevnadsfråga som måste tas på allra största allvar. Både genom en förenkling av medlemskapet – att få människor att ansluta sig – men också för att locka unga människor att sedan ta sig an ett förtroendeuppdrag genom att faktiskt vara det självklara valet att driva sina hjärtefrågor hos.
Vi säger inte att ett gemensamt ungdomsmedlemskap skulle vara hela lösningen. Men om det bara skulle kunna underlätta litegrann i dagens situation för unga så är det någonting som hela LO har ett ansvar att se över. Annars är vi bara ett gäng ”självcentrerade”, ”oengagerade”, ”självupptagna” och ”konservativa” personer, som även är några av de mest använda orden när unga ska beskriva vuxna i dag. Nu är det dags att bevisa motsatsen!
IF Metalls Centrala Ungdomskommitté:
Elin Näslund
Robin Wesche
Sara Karlsson
Sebastian Borssén
Mathias Severinsson
Det här är ett debattinlägg med anledning av vår granskning Vilse i den fackliga labyrinten.
