LO-ekonomen Sebastian de Toro har i rapporter och utredningar försökt beskriva skuldsattas livssituation. Men han tycker att en sak ofta glöms bort: sambandet mellan överskuldsättning och ojämlikhet.
– Det är definitivt så att ett antal grupper drabbas hårdare än andra, till exempel låginkomsttagare, ensamstående, kvinnor med barn, hyresgäster och personer med kort utbildning. På så sätt är överskuldsättning direkt kopplat till ojämlikhet. Men det finns också en annan frågeställning: orsakar ojämlikhet överskuldsättning? En del forskare spekulerar i att det skulle kunna vara så.
Hur menar du?
– Sedan 80-talets början har ojämlikheten ökat i västvärlden. Särskilt i USA har vi haft en grupp i toppen vars inkomster har dragit ifrån kraftigt, en i mitten vars inkomster har stagnerat och en längst ner vars inkomster har minskat – relativt sett. En del forskare menar att gruppen längst ner lånar för att förbättra sin reala konsumtionsstandard, och gruppen i mitten lånar för att försöka komma ikapp de i toppen.
Den ökade ojämlikheten tvingar folk att ta lån för att köpa sig ett socialt kapital?
– Ja, gruppen i mitten lånar för att köpa sig ett socialt kapital. Gruppen längst ner måste låna för att förbättra sin livssituation. Framförallt är detta ett amerikanskt fenomen, men samma mekanismer skulle också kunna vara gällande i Sverige.
Men hur starkt är egentligen sambandet mellan ojämlikhet och överskuldsättning?
– Att överskuldsatta personer även är förfördelade i övrigt, ser vi i vår statistik. Det är helt belagt. Teorin att ojämlikhet orsakar skuldsättning – och därmed överskuldsättning – finns det forskare som framför, medan andra är kritiska. Själv tycker jag att hypotesen är rimlig. När inkomstskillnaderna vigdas, är det inte orimligt att tro att folk lånar för att ”hinna ikapp”.
