ABB i Ludvika vill balansera bilden av kommunen efter nazistiska Nordiska motståndsrörelsens frammarsch i Ludvika. Därför finansierar de nu ett forskningsprojekt som ska förebygga våldsbejakande extremism.

I dag arbetar det nära 50 olika nationaliteter på ABB i Ludvika av cirka 3000 anställda.

– För att behålla dem och för att vi ska kunna fortsätta rekrytera spetskompetens från hela världen är det viktigt att säkerställa att vi är en attraktiv arbetsplats och region. Vi ser det som vårt ansvar att motverka extremism och tydligt berätta att vi är för mångfald och inkludering, säger Magnus Ström, platschef på ABB i Ludvika.

Därför medverkar företaget nu i ett doktorandprojekt på fyra år som ska ta fram ett kunskapsunderlag för hur man kan arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism.  Man gör det tillsammans med bryggerikoncernen Spendrups, Högskolan i Dalarna och Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.

Några få individer synliga i extremistiska miljöer får mycket uppmärksamhet, men de representerar inte majoriteten av de boende i Ludvika.

Magnus Ström, platschef på ABB i Ludvika.

Initiativet är en följd av den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) frammarsch i  kommunen. Närvaron av NMR har påverkat Ludvika.

Har ni haft svårt att rekrytera personal på grund av det? 

– Nej, men vi vill hjälpa till att balansera bilden av Ludvika. Vi har några få individer synliga i extremistiska miljöer som får mycket uppmärksamhet, men de representerar inte majoriteten av de boende i Ludvika.

Projektet för att förebygga våldsbejakande extremism uppskattas totalt kosta cirka 3,5 miljoner kronor. Magnus Ström vill inte gå in på hur mycket pengar ABB har investerat i projektet.

– Jag hoppas att framtida generationer kan ha nytta av kunskapsunderlaget som ska tas fram. Att förebygga extremism är ett jobb som man nog aldrig blir riktigt färdig med, men jag tycker att vi inom företaget har blivit bättre genom att våga prata tydligare om vad vi står för, säger Magnus Ström.