Ledare ”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara.
Coronakrisen är inte över på länge än. Vi måste försöka stå ut och tillsammans klara denna svåra tid. Men som statsminister Stefan Löfven konstaterade i sitt första maj-tal kommer det en dag när vi kan säga: Det är över nu. Då behövs en idé om hur vi bygger ett långsiktigt hållbart samhälle som klarar nästa kris ännu bättre.
Vår beredskap har helt enkelt inte varit god nog. ”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara.
Den svenska coronastrategin bygger på att uthållighet är nödvändigt då ett virus inte bara försvinner för att man stänger gränser eller skolor ett tag. Låt oss lära av detta synsätt och se till att även själva samhällsbygget präglas av uthållighet.
Industriföretagaren Carl Bennet säger i en intervju på da.se att det är dags för näringslivet att idka självkritik. Produktionskedjorna har visat sig alltför sårbara. Kanske måste en del av produktionen flyttas hem? Vikten av långsiktighet i företagandet är något som Carl Bennet ofta betonat.
– Kortsiktiga ägare och aktivister som går in i företag i syfte att förändra, få en snabb värdeökning. Och sedan går man därifrån. I mina ögon är inte det att ta ansvar, säger Bennet.
Industrin kan bli den gröna omställningens motor och välfärden folkhälsans garant.
Det vore bra om företagen agerar mer långsiktigt och investerar i sina anställdas kompetens snarare än satsar på stora vinstutdelningar, men hela samhället måste präglas av långsiktigt ansvarstagande och hållbarhet. Det gäller alltifrån välfärdens organisering till ett utbildningsväsende som ger alla medborgare möjlighet till utbildning och utveckling. Ett samhälle som håller samman är i grunden ett jämlikt samhälle där alla både tar ansvar och känner trygghet.
Bennet efterlyser en framtidsgrupp som kan lyfta Sverige efter coronakrisen. Han har rätt i att det är dags att börja formulera en ”post-corona-strategi”, en idé om Sverige efter krisen. I det samtalet behövs både civilsamhället och staten, arbetsmarknadens parter, politiken och vetenskapen.
Är det något som gör vårt land starkt är det den svenska modellens kultur av ömsesidigt ansvarstagande och förmåga att bryta åsikter inom demokratins ramar och tillsammans mejsla ut en framtidsriktning. Låt pandemier och klimatkris bli utgångspunkt. Industrin kan bli den gröna omställningens motor och välfärden folkhälsans garant. Det starka samhället kan vidareutvecklas till att bli det långsiktigt hållbara Sverige.
