Ledare Det är en fantastisk bildskatt och ett dokument över Sverige som ledande industrination utifrån pappersarbetarnas perspektiv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om jubileumsnumret.
Helle Klein är chefredaktör för Dagens Arbete.
Holmen Hallstavik, Stora Enso Skoghall, Billerud Korsnäs Frövi, Södra Cell Mönsterås, Aspa bruk, Lessebo Paper … listan är lång över alla de pappers- och massabruk runt om i landet som finns representerade i den jubileumstidning som Dagens Arbete gjort. Det är en unik samling bilder som bara en fackförbundstidning som Dagens Arbete klarar att publicera. Vi har varit ute och gjort reportage från vartenda pappersbruk i Sverige alltsedan tidningen startade 1997.
Nu fyller Pappers hundra år och det vill vi fira med en jubileumstidning – det tjockaste magasin vi någonsin har tryckt och med ett omslag särskilt skapat av papperskonstnären Fideli Sundqvist.
Det är lätt att jubileer bara ägnas åt historiskt tillbakablickande men Pappers som fackförbund är allt annat än nostalgiskt. Tvärtom valde förbundet att låta hundraårsjubileet kretsa kring de unga i den häftiga satsningen Pappers Ung. Det stora fysiska eventet vid hundraårsdagen i höst har tyvärr fått ställas in på grund av coronapandemin, men idén att få med de unga i fackligt engagemang lever vidare.
Vi har inte gjort en tidning som speglar de hundra åren, sådant får historikerna ägna sig åt. Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna. Det är både gamla och nytagna bilder. Här ser vi pappersarbetarna som annars nästan aldrig kommer till tals i dagspress, radio eller tv.
Det är en fantastisk bildskatt och ett dokument över Sverige som ledande industrination utifrån pappersarbetarnas perspektiv.
Pappers har mycket att vara stolt över.
Ofta har förbundet vågat gå sin egen väg. Ibland kan det uppfattas som bråkigt, men alltid solidariskt och ofta samarbetsinriktat. På 1990-talet sluter man ett unikt avtal som är gemensamt med tjänstemännen – Allmänna villkorsavtalet. Dessutom är man en av arkitekterna bakom industriavtalet som man sedan lämnar när det omförhandlas 2011.
Likaså ser man till att medlemmarna får en arbetstidsförkortning som kan omvandlas i ledig tid, pensionssparande eller pengar. ATK:n är ständigt ifrågasatt av arbetsgivarna men älskad av pappersarbetarna.
Vi visar människorna på bruken under de senaste decennierna.
För oss på Dagens Arbete har Pappers alltid varit en engagerad tidningsägare. Är det några som tror på och värnar ett självständigt magasin är det Pappers och bland medlemmarna finns engagemanget för demokratin och solidariteten som är viktigare än någonsin i dag.
Länge har det hetat att pappersindustrin är en krisbransch. Allteftersom digitaliseringen ökar minskar efterfrågan på exempelvis tidningspapper. Men samtidigt innebär den digitala livsstilen att allt fler handlar över nätet. Det behövs mer omslag och förpackningar. Plötsligt är det pappersarbetarna som är vid fronten när plasten ska fasas ut.
”Cellulosa finns numera i allt från asfalt till läppstift”, konstaterar Pontus Georgsson i sin krönika. Framtiden heter nanocellulosa.
Dagens Arbete har genom åren skrivit mycket om de spännande innovationerna som pågår inom skogs- och pappersindustrin. Skogen är det nya gröna guldet. Desto viktigare att arbetarna får vara med i teknikomvandlingen och att arbetsgivarna hellre investerar i de anställdas kompetensutveckling än i snabba vinstuttag för aktieägarna.
Antalet pappersbruk och medlemmar har minskat genom åren, men sällan har pappersindustrin känts så framtidsinriktad som i dag. Skogen och digitaliseringen hör ihop och pappersarbetarna kan bli själva motorn i den gröna omställningen. Förutom ungdomssatsningen måste förbundet satsa på att fler kvinnor ska bli förtroendevalda. Jämställdheten får inte ta hundra år.
Fortsätta skapa framtid, Pappers.
Bildextra. Bläddra för att se ett urval av fotografierna ur tidningen som Dagens Arbete tagit fram till Pappers 100-årsjubileum. Illustration: Fideli Sundqvist/Hannes Anderzén
Billerud Korsnäs Gruvön 2015.
Rälsmöte på Grums station. Ulf Pettersson, lokförare på bruket och med ryggen åt kameran, hälsar på kollegan Amund Rasten. Ulf kör en Henschel V10 från 1972 på 54 ton och drygt 600 hästkrafter.
Foto: David Lundmark
Smurfit Kappa Piteå 2013.
Karin Berg pluggade till tandtekniker men hoppade av och började praktisera på bruket i stället. Det som lockade var lönen och att slippa flytta från hemorten för att få jobb.
Foto: Sofia Wellborg
Södra Cell Värö 2006.
Nästan ödesmättat ligger Södra Cells anläggning
i Halland i lätt vinterskrud. Bruket har på senare
år fått investeringar i mångmiljardklassen och
ser framtiden an med tillförsikt.
Foto: Thomas Karlsson
Stora Enso Hyltebruk 2015.
Hastigheten är 1 900 meter per minut i rullmaskin 7, där de färdiga pappersrullarna delas in i bredder efter kundens önskemål. Den stora oredan infinner sig när det blir brott på pappersbanan. Då får processoperatören Nils-Erik Boqvist börja städa. De stora ”konfetti-bitarna” som yr i luften och övrigt spill samlas ihop, löses upp i vatten och återanvänds som så kallad utskottsmassa.
Foto: Anders Andersson
Lessebo Paper 2015.
Bruket som är roten till det onda. Det är här papperet till det orange kuvertet får sin färg – en färg som får många att se rött! Här tronar Johan Göransson på en överbliven rulle med pensionsbeskedet i hand. ”Men jag föredrar vitt papper. Det är enklast att köra och mindre jobbigt att spola rent efter.”
Foto: David Lundmark
Mölndals bruk 2003.
Lennart Bentzen byter om. Året innan hade Klippankoncernen klivit in som ny ägare och ett nytt framtidshopp hade insmugit sig. Föga anade han då att hans arbetsplats skulle läggas ner ett par år senare. Och att den plats som tillverkat papper sedan 1653, fortsättningsvis bara skulle leva kvar som industrihistoria.
Foto: Mikkel Ørstedholm
Stora Enso Skoghall 2015.
Lina Westberg hade tidigt siktet inställt på ett industrijobb. I gymnasiet läste hon teknikprogrammet och fortsatte sedan på yrkesskolan vid Karlstad teknikcenter. I dag jobbar hon skift som rullare på rullmaskinen.
Foto: David Lundmark
Aditya Birla Domsjö 2016.
Ulf Hermansson är torkmaskinförare på det indiskägda bruket. Bakom honom en ränna, där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Massan används i mängder av produkter där kalsonger är en. Men även till andra textilfibrer, värktabletter, korvskinn, kolsyra till brandsläckare, etanol, spolarvätska och mycket annat.
Foto: David Lundmark
Rexcell Tissue & Airlaid Dals Långed 2015.
Truckföraren Thomas Holm flyttar rullar på lagret. ”Vissa saker går snabbare för hand.” Men nu är det slutjobbat. Rexcell har även en större anläggning i Skåpafors och efter en tids dragkamp om jobben, var det Skåpa som drog längsta strået.
Foto: Sören Håkanlind
Vallvik bruk 2007.
Jörgen Draegert, Kaj-Ove Olsson, Kjell Kroon och Göran Hedman funderar på varför vikmaskinen inte fungerar som den ska. Deras arbetsplats – som ingår i Rottneroskoncernen – ligger ett par mil söder om Söderhamn vid Ljusnans utlopp.
Foto: Martin Hultén
Finesse Hygien Kisa 2004.
Marie Hultman packar tvättlappar som kommer i en aldrig sinande ström på det löpande bandet.
Foto: Petra Jonsson
Nordic Paper Bäckhammar 2009.
Leif Engström i verkstaden har just fixat en trilskandes supportsvarv. På hans arbetsplats tillverkas oblekt massa och kraftpapper.
Foto: Julia Wagner
Holmen Hallstavik 2007.
Finns det något bättre än att fika i ett öppet landskap? Det tycker inte Christoffer Westling och Johan Hagström, som kopplar av framför den murmålning som finns på bruket.
Foto: Martin Hultén
Nordic Paper Säffle 2012.
Carsten Pedersen och Anders Nilsson fullt upptagna med att byta ett uttjänt lager.
Foto: Øyvind Lund
Fitesa Norrköping 2002.
Jenny Langborg kollar fiberväven och ser till att maskinen gör sitt jobb. Foto: Daniel Roos
I 30 år har anhöriga till de mördade fackledarna Bertil Whinberg och Ove Fredriksson levt med frågorna om vad som egentligen hände deras makar och fäder.