I internationell media har de två urspårningarna på Malmbanan framställts som misstänkta ryska sabotage. Det avfärdas från svenskt håll – men att problemen med Malmbanan lyfts är positivt, tycker LKAB.
Svensk underrättelsetjänst misstänker rysk inblandning i de två urspårningar som drabbat Malmbanan i närheten av Vassijaure i västra Lappland den 17 dec och 25 februari. Det hävdar Financial Times som sammanställt ett antal olyckor och incidenter som misstänks vara delar av en ökad rysk aggression i Europa.
Statsminister Ulf Kristersson bekräftar för Sveriges Radio att det finns en bild av att Ryssland har mer omfattande planer och en ökad vilja till sabotage, men säger att uppgifterna om tågurspårningarna inte stämmer.
– Den preliminära bedömningen från haverikommissionen är att det var en olycka.
Tobias Stensson Närvä, ordförande för IF Metall Malmfälten säger att han har fått samma information.
– Jag har ingen annan information än att det var en olycka. Utredningen sköts av haverikommissionen och säkerhetsfrågorna kring järnväg sköts av berörda myndigheter, säger han.
På säkerhetspolisen vill man inte kommentera uppgifterna i Financial Times och hänvisar till de utredningar av urspårningarna på Malmbanan som bedrivs av haverikommissionen och polisen.
– Vi har tidigare beskrivit en ökad rysk riskbenägenhet och sagt att det kan komma att innebära exempelvis ryska försök till sabotage, säger Gabriel Wernstedt vid säkerhetspolisens presstjänst.
Är ni involverade i polisens utredning?
– Det är polisen som ansvarar för sin utredning. I mer allmänna termer samverkar vi med polisen och det gör vi även i det här fallet.
LKAB blöder miljoner: ”Väldigt frustrerande”
Anders Lindberg, presschef på LKAB, menar att uppgifterna om sabotage i Financial Times är felaktiga, men är ändå glad över att Malmbanans betydelse uppmärksammas.
– Det gör oss ingenting att man pratar om riskerna med Malmbanan och behovet av att man löser frågor om säkerhet och kapacitet, men det blir lite skevt när man lyfter fram det på det här sättet.
Under de sammanlagt 76 dagar som tågtrafiken från Kiruna till Narvik stått stilla så uppger LKAB att man i stället förlorat cirka 100 miljoner kronor om dagen i intäkter. Problemen är så stora att man dragit ner årsproduktionen med cirka en miljon ton. Man har också diskuterat att tillfälligt stänga ett pelletsverk med tillhörande anrikningsverk och gruvproduktion, vilket skulle beröra cirka 300 anställda och lika många underentreprenörer.
– Det är en väldigt frustrerande situation för oss. Vi behöver ställa om till ny fossilfri produktion av järnsvamp och vi vill öppna en ny gruva, Per Geijer, där det förutom mycket järnmalm också finns fosfor och Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Det kräver investeringar på hundratals miljarder och då måste vi ju tjäna pengar.
För närvarande skickar LKAB 680 vagnar om dagen med malm från Kiruna till Narvik och ytterligare 272 vagnar från Malmberget till Luleå. Man skulle sälja mer om kapaciteten på Malmbanan var bättre.
– Världsmarknadspriset på järnmalm är högt och våra kunder vill köpa allt vi producerar. LKAB har i tjugo års tid pratat om behovet av dubbelspår, så att vi kan få ut vår malm vid underhåll eller störning. Nu verkar poletten ha trillat ner och det är ju synd att det behövdes två allvarliga olyckor för att folk ska få upp ögonen för de problem vi har, säger Anders Lindberg.
Sedan i början av mars är trafiken på Malmbanan igång igen. Någon minskning av LKAB:s produktion är just nu inte planerad.
– I nuläget verkar tågen rulla som de ska och vi har inte märkt av någon minskad produktion på LKAB, säger Tobias Stensson Närvä.
Haverikommissionens utredningsordförande Jonas Bäckstrand har också avfärdat uppgifterna om ryskt sabotage och säger att det rör sig om ”naturliga järnvägsorsaker”.
– Det känns inte som att det finns grund för de påståenden som gjorts i medier, säger han till P4 Norrbotten.
