De långtgående gruvplanerna i Kallak har fått FN-organet Unesco att känna oro. Nu har en expertgrupp skickats till världsarvet Laponia för att undersöka vilken påverkan gruvan kan få.
En delegation bestående av tre personer från Unesco och världsarvskonventionens rådgivande organ har besökt världsarvet Laponia i Norrbotten. Anledningen är den planerade järnmalmsgruvan Kallak (Gállok på samiska), i Jokkmokks kommun, som riskerar att påverka området negativt. Det är första gången som Unesco gör ett kontrollbesök i Sverige.
– Det betyder att man ser allvarligt på frågan om en planerad gruva och hur det kan påverka rennäringen som är en del av världsarvet, säger Elene Negussie, utredare på Riksantikvarieämbetet som var med under besöket.
Gällivare och Jokkmokk – världsarv hotas av gruvsamhälle
Laponia är ett 9 400 kvadratkilometer stort område i Gällivare och Jokkmokks kommun som sedan 1996 finns med på Unescos lista över världsarv. Utnämningen bygger på kombinationen av unik natur och kulturella värden. Hur landskapet formats i samspel med den samiska traditionen av renskötsel.
Sedan regeringen 2022 beviljade bearbetningstillstånd för gruvutvinning i Kallak beslutade Unesco därför om ett kontrollbesök. Under veckan har delegationen träffat olika aktörer som representerar olika perspektiv på frågan, dels från gruv- och rennäringen, men även kommunala politiker och myndighetspersoner.
– Det man kan se och ana lokalt är att det är frågor där det finns polarisering; olika synsätt och inställningar. Och vi ser ju också att de aktörer vi har träffat representerar vitt skilda perspektiv. Att sammanfatta dem är kanske inte helt enkelt, säger Elene Negussie.
Hon säger att hon inte pratat med expertgruppen om vilka intryck de fått och var de för närvarande står i frågan.
– Utredningen är oberoende och ska vara helt fri från påverkan. Men de mekanismer som Unesco har för världsarv som hotas är att de kan skicka en sån här expertgrupp. De kommer efter det här besöket att skriva en rapport och vi väntar resultat till hösten någon gång.
Det kan bli så att Laponia sätts upp på listan för världsarv i fara. På den listan finns exempelvis flera platser i Syrien, Palestina och Ukraina. Två gånger har världsarv förlorat sin status helt. Senast var det i tyska Dresden då Elbes dalgång ströks från listan efter ett bygge av en motorvägsbro.
– I fall där det har gått väl har man hittat lösningar för att komma till bukt med det som är ett hot. Och det som är poängen med världsarvskonventionen är att den ytterst handlar om bevarande, inte att bara lista dem, säger Elene Negussie.
