Per-Åke Högberg skulle bara köpa en bensinpump. Sen spårade det ur. I dag har han ett museum med bensinmacks­nostalgi i sitt garage. Här berättar han om …

Hur samlandet började

– Jag skulle bara köpa en pump, men sen spårade det ur. Jag hade sett bilder från USA där folk samlade på bensinmacksnostalgi och mitt intresse för amerikanska bilar var det som ledde mig in på samlandet. Efter första pumpen fick jag blodad tand, träffade lika­sinnade och då öppnade sig samlarvärlden.

– Det var 31 år sedan. I dag har jag 30 bensin­pumpar, flera hundra bensindunkar, skyltar och lampor. Först samlar man utan att veta varför, men efter ungefär sju år bestämde jag mig för att göra något av allt.

Tjusningen med allt

– Det är jakten som är grejen, oavsett vad du samlar på. Det är som känslan när man fiskar: ”Vad ska jag få för napp?” Man hittar kanske en kul skylt eller något annat att bära med sig hem. Sen ska man ut igen och hitta något nytt.

– Nu är jag på jakt efter en Gulftermometer. Sådana som brukar sitt utomhus på bensinmackar och mäta temperaturen. De är snygga och cirka en halvmeter höga. Men det finns få av dem, jag tror det beror på att mack­ägarna var tvungna att köpa till det till sina mackar och då gjorde kanske inte alla det.

Bästa fyndet

– Jag hade kört förbi en BP-pump som ung. Den stod inne i stan i Karlskoga. På den tiden var jag inte intresserad, men när mitt samlarintresse väcktes kom jag att tänka på den pumpen. Så jag letade upp den och hittade den till slut i Kristineberg.

– Jag har också en gammal bild på den så man kan se exakt var den stod. Just att jag känner till den lokala historien om pumpen, att jag känner till dess proveniens, som de brukar säga i Antik­rundan, gör att det blir lite roligare.