Nedgrävt gift, förlamade kor, förgiftat dricksvatten och farlig avfallshantering. DA listar kemikalieskandalerna vi minns. Foto: TT (arkiv/montage) — Nedgrävt gift, förlamade kor, förgiftat dricksvatten och farlig avfallshantering. DA listar några av de värsta kemikalieskandalerna. Foto: TT (arkiv/montage)

Sveriges största kemskandaler – från Teckomatorp till Think Pink

Publicerad 2024-11-11, 09:52

Det slarvas med kemikalier på svenska industriarbetsplatser, visar DA:s kartläggning. Brister som kan få förödande konsekvenser. DA listar några är några av Sveriges största kemskandaler genom historien.

1975: Nedgrävt gift i Teckomatorp

Rostiga tunnor med gift som grävs upp ur marken – det är vad många ser framför sig när de hör namnet BT Kemi i skånska Teckomatorp.

Företaget startade tillverkning av växtgiftmedlet hormoslyr i det nedlagda sockerbruket på 60-talet. I början av 1970-talet klagade boende på dålig lukt i samhället. En del upplevde också andningsbesvär. Även den intilliggande Braån luktade, och växter som fick vatten från ån dog. Den unga hemmafrun Monica Nilsson ledde Teckomatorpsbornas protester mot företaget. Alla var dock inte med på tåget – många var rädda om arbetstillfällena.

1975 upptäcktes hundratals nedgrävda tunnor på området. Företaget förnekade att de var farliga, men det visade sig att de innehöll höga halter av fenoxisyror och Dinoseb – båda giftiga ämnen. Några år senare upptäcktes fler tunnor.

Företaget tvingades stänga. Arbetet med att sanera området blev klart först 2023. Fortfarande finns gifter i marken, inkapslade. Området är nu ett rekreationsområde men för farligt att bygga bostäder på.
Ingen kunde dömas för skandalen. Däremot fick företaget betala skadestånd till drabbade. Bland annat dog en 17-åring sedan han fått en halv deciliter av bekämpningsmedlet Dinoseb i stöveln. Medlet tillverkades av BT Kemi.

1997: Förlamade kor och nervskador på Hallandsåsen

I början av 90-talet började man borra genom Hallandsåsen för att kunna göra en dubbelspårig järnväg. Borrningen gick trögt, och Skanska tog över uppdraget. Snart upptäckte man att det läckte in stora mängder vatten i tunneln. För att täta sprickorna användes tätningsmedlet Rhoca-Gil, som innehåller det giftiga ämnet akrylamid.

Ett av de första larmen på att något var fel kom 1997 från en bonde som hade kor på åsen och hade hittat flera djur förlamade. Korna avlivades. Man hittade också döda fiskar. Akrylamid hade läckt ut i den närliggande Vadbäcken och i grundvattnet.

Bygget av tunneln stoppades i oktober 1997. 22 personer som jobbat i tunneln hade då drabbats av nervskador. Vattnet behövde kontrolleras under lång tid och området sanerades. 2003 återupptogs arbetet, men inte utan problem. Först 2015 invigdes tunneln – 18 år försenad.

2013: Förgiftat dricksvatten i Kallinge

2013 uppdagades det att 5000 personer i blekingska Kallinge hade fått i sig PFAS genom dricksvattnet. Kemikalierna kom från Försvarsmaktens flygflottilj, där man låtit släckskum rinna ned i marken och sedan i grundvattnet.

PFAS är ett samlingsnamn för högfluorerande ämnen, som bland annat kan vara cancerframkallande och leda till sköldkörtelsjukdomar. Det visade sig att invånare i Kallinge hade bland de högsta halterna av PFAS i världen. En kvinna hade 160 gånger det som anses hälsofarligt. Många drabbades av cancer.

En grupp människor stämde kommunala Ronneby Miljöteknik. Processen gick ända upp till Högsta domstolen, där 154 personer till slut fick rätt till skadestånd 2023.

Utsläppen i dricksvattnet har räknats som en av de värsta miljöskandalerna som inträffat i Sverige. Den skildras bland annat i en P1-dokumentär.

2020: Think Pink har dumpat giftigt avfall

Avfallsföretaget NMT Think Pink misstänks ha dumpat och grävt ned tiotusentals ton sopor på ett tjugotal platser i landet.

Företaget växte under 2010-talet, men snart kom misstankar om att avfallshanteringen inte gick rätt till. Bygg- och rivningsavfall och andra sopor ska ha lämnats på kommunala soptippar, grävts ned eller plastats in och använts som fyllnadsmaterial. Följden är att marken kan ha förgiftats för boende och behöver saneras. Höga halter av arsenik, dioxiner, bly, zink, koppar och petroleumprodukter har konstaterats. Flera av ämnena är cancerframkallande och kan finnas kvar i hundratals år. Det har också uppstått svåra bränder.

De två huvudmisstänkta greps i september 2020. Fallet betecknas som det värsta miljöbrottet sedan skandalen i Teckomatorp. 11 personer åtalas, rättegången startade i september 2024. Dom i målet väntas under våren 2025.

Källor: SVT, Aftonbladet, NST, SR, TV4 m fl.

Ämnen som man inte fattade hur farliga de var

De var effektiva, smidiga, praktiska – och dödliga. Arbetsplatser har varit fulla av ämnen som man inte förstått hur farliga de varit, förrän efteråt. Här är några exempel.

DDT: Insektsgift som utvecklades på 1940-talet. Användes framgångsrikt för att bekämpa malaria och gav uppfinnaren Paul Müller nobelpris. Men snart började baksidorna uppmärksammas.

I boken Tyst vår skrev Rachel Carson om giftets skadliga effekter på annat växt- och djurliv. Så småningom insåg man också att DDT hade skadliga effekter på människan vid långvarig exponering.
1969 förbjöds DDT i Sverige och det är i dag förbjudet i hela världen.

Undantag har dock getts för viss bekämpning av malariamyggor. Eftersom giftet lagras i fettvävnad och inte försvinner har alla människor en viss halt av nedbrytningsprodukten DDE i kroppen.

Hormoslyr: Växtbekämpningsmedel som tillverkades av BT Kemi i Teckomatorp. Användes för att röja lövsly till exempel i vägrenar och banvallar. Innehåller fenoxisyror och dioxin – samma gifter som Agent orange, som användes i Vietnamkriget för att få bort löv från träd för att se bättre vid ett bombanfall.
Cancerframkallande och kan leda till fosterskador. Förbjöds i Sverige 1977.

Asbest: Asbest användes under stora delar av 1900-talet flitigt som byggmaterial. Det var värmebeständigt, hållfast och smidigt och användes till exempel som värmeisolering, som underskikt till plastmattor och i eternitplattor på fasader. Problemet är att det är kraftigt cancerframkallande, speciellt om man utsätts för asbestdamm. 1982 totalförbjöds det i Sverige. Fortfarande dör dock människor till följd av att de utsatts för asbest.

Organiska lösningsmedel: Ämnen som används i t ex målarfärg och lack. Det var länge känt att man blev yr, men efter hand insåg man att de kan orsaka skador på hjärna och nervsystemet, vilket man forskade intensivt om på 70- och 80-talet. I dag är mycket större andel av målarfärg vattenbaserad, och användning av organiska lösningsmedel på tillfälliga arbetsplatser förbjuden, med undantag.

PFAS: Är ett samlingsnamn för ämnen med en liknande struktur, så kallade högflourerande ämnen. De är vatten- och smutsavvisande och används till exempel i impregneringar, beläggning stekpannor, livsmedelsförpackningar, smink, skidvalla och brandskum för att släcka vätskebränder.

Vissa PFAS-ämnen vet man är skadliga för hälsan och cancerframkallande. 2008 förbjöds PFOS i kemiska produkter och varor. Även PFOA är förbjudet. De är dock bara två typer av PFAS-ämnen, och när det gäller andra typer vet man mindre om hälsoeffekterna. Kemikalieinspektionen rekommenderar att man undviker PFAS så långt det går och verkar för ett förbud. Det ligger också ett förslag på förbud i EU.

Källor: Karolinska institutet, Arbetsmiljöverket, Umeå universitet, Naturvårdsverket, tidningen Skogen, Nobelprismuseet mm.

Anna Julius