PERSPEKTIV Ett hårt slag mot jobben i Europa och dyrare bilar för amerikanerna. Nästa vecka införs 25-procentiga tullar på alla bilar och komponenter som importeras till USA. Handelskriget trappas upp.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Befrielsedagen. Dagen då USA ska bli fritt igen. President Donald Trump skrädde inte orden när han på onsdagskvällen annonserade nya tullar som införs den 2 april och som ska få den amerikanska bilindustrin att blomstra.
Men bilföretagen, inte minst de amerikanska, protesterar och deras börskurs rasar. Trumps tullar är en stor skopa grus in i det finmaskiga globala nätverk som den moderna bilindustrin utvecklats till.
Tullarna kommer att slå hårt mot världens bilindustri, inte minst den europeiska. Trumps tullar införs just när de europeiska biltillverkarna redan befinner sig i ett kritiskt läge. Elektrifieringen haltar och konkurrensen från Kina blir allt svårare.
Visserligen har de flesta europeiska, liksom japanska och koreanska, biltillverkare redan fabriker i USA. Men de är förhållandevis små och producerar bara ett begränsat antal modeller. Exempelvis Volvo Cars har sedan tio år tillbaka en anläggning i South Carolina som kan producera max 150 000 bilar; i fjol sålde Volvo Cars totalt 763 000 på alla sina marknader.
Problemet med Donald Trumps biltullar
Syftet med tullarna är att öka tillverkningen i USA. Utländska bilföretag ska lockas att investera i landet för att undkomma strafftullarna. Med tullar återvänder industrijobben till USA, enligt Trump. Tullarna får stöd av det amerikanska bilarbetareförbundet UAW som länge protesterat mot att jobben försvunnit till Mexiko och Kanada.
Problemet med tullar är att bilindustrin numera är en global bransch, sammanflätade i nätverk. Olika delar tillverkas i olika länder för att slutmonteras i ett annat land. Vad är egentligen en importerad bil? En Toyota RAV4 som monteras i Kanada består till 70 procent av komponenter tillverkade i USA. Den bilen beläggs med 25-procentiga tullar nästa vecka. Däremot räknas en Nissan Rouge som tillverkad i USA, trots att den till 75 procent byggd av delar som inte har tillverkats i USA.
Nu kommer inte Nissan Rouge helt undan strafftullarna eftersom även komponenterna beläggs med de 25-procentiga tullarna. Vilket innebär att även USA-tillverkade bilar kommer att bli dyrare, eftersom 60 procent av alla delar importeras.
Analysföretaget Cox Automotive bedömer att priset på de USA-tillverkade bilarna ökar med 30 000 kronor. För de importerade bilarna tros priset öka dubbelt så mycket, 60 000 kronor. Det kommer att svida för de amerikanska bilköparna. I synnerhet för alla lågavlönade som tyngs av skral löneutveckling och höga räntor på bolånen.
Trumps biltullar påverkar 100 000 svenska jobb
Dyrare bilar i USA och tuffare tider i Europa. Alla europeiska bilföretag kommer i någon utsträckning att känna av de nya handelshindren. USA är en viktig marknad för den europeiska bilexporten. I fjol exporterade EU bilar och komponenter till USA till ett värde av cirka 400 miljarder kronor. Det mesta, tre fjärdedelar, av exporten kom från Volkswagen, Mercedes och BMW.
Att särskilt tysk bilindustri riskerar att drabbas är illavarslande för svensk industri. Tyskland är största exportmarknaden och många svenska underleverantörer är i hög grad beroende av hur det går för de tyska biltillverkarna. Trumps ”befrielsedag” kan bli en rysare för de drygt 300 små och medelstora leverantörsföretagen med uppåt 100 000 anställda runt om i landet.
