Contortatallen har kallats både broilertall och ekologiskt experiment.

För sågverket i Gällö betyder dess karakteristiska citrusdoft livskraftig industri och tryggade jobb.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Anders Olofsson hoppar ur bilen och stegar rakt genom en snövall på sin väg in på Gelfa, Gällö Timbers komponentfabrik. Här finns ingen tid för att gå runt. Väl inne på fabriken svänger han av till lunchrummet. 

Det är skiftbyte och ett tillfälle för Anders, som är klubbordförande på sågverket, att träffa två skift samtidigt. I en soffa sitter två killar i 20-årsåldern. Han slår sig ner på en stol framför dem.

– Hej! Hur är det nu? Är ni med i facket? Det är ju avtalsrörelse och det ser ut som att det kan kärva rejält den här gången. 

Killarna skakar på huvudet.

– Nej? Det är jätteviktigt. Blir det konflikt kan ni stå där utan lön. Vill man säkra upp sig är det läge att gå med i facket nu. 

Anders Olofsson har arbetat här på Gällö Timber i snart 40 år och varit klubbordförande i 37 av dem. I samband med avtalsrörelserna lägger han extra fokus på medlemsrekrytering.

Killarna i soffan är inte direkt eld och lågor trots Anders Olofssons hot om strejk, men de lyssnar snällt och tackar för informationen. Han tittar efter dem när de går in för att jobba.

– Vi får väl se om de går med. Nu har de i alla fall fått höra mer och det är det viktiga. 

Jag tror inte folk förstår vilken stor industri som vi ändå har här i lilla Gällö.

Snart har han gått runt till alla medlemmar och även lyckats värvat fem nya. Av 87 anställda är 80 med i kollektivet, över 90 procents anslutningsgrad. Ett klart godkänt resultat.

– Hundra kan jag nog aldrig få och ska nog inte sikta på heller, då blir jag bara arg, säger Anders Olofsson.

Jämtlands största sågverk

Sågen på Gällö, mellan Bräcke och Östersund, ligger vackert beläget på en halvö ute i Revsundssjön. Det som började med en ångsåg 1879 är i dag ett av Sveriges större sågverk och det största i Jämtland.

– Jag tror inte folk förstår vilken stor industri som vi ändå har här i lilla Gällö, säger Mattias Olofsson när han visar runt på området.

Han är huvudskyddsombud och brorson till klubbordföranden Anders. Samhället med 650 boende, där han också bor, ligger på andra sidan järnvägen.

– Det finns inte så många sådana här anläggningar kvar. Vi ligger ju i framkant med tekniken och allt. Och har bra råvaror, säger han.

Ett 60-tal timmerbilar lastar varje dygn av på timmerplan, sedan sorteras stockarna efter längd och tjocklek innan de matas in i sågverket. Från stock till färdiga plankor och bräder tar det inte många sekunder. 

– Just nu kör vi 140 meter i minuten. Vi kan köra 180. Så det är nästan maxfart, säger Mattias Olofsson.

Sågen kör dygnet runt med paus för underhåll och justeringar över helgen. Det krävs bara fyra operatörer för att köra såglinjen.

Ensamma om att såga contorta

Den som kommer in i såghuset den här dagen möts av en tydlig citrusdoft. Det är doften av contorta, eller contortatall som Sveriges tredje vanligaste barrträd egentligen heter. Här i Gällö har man sågat contorta sedan 2021. Det är de än så länge ensamma om i hela landet. Hela SCA-koncernens contorta sågas här. 

Contortan kommer från Nordamerika och är släkt med vår svenska tall. Barren är längre och lite klarare gröna än tallens och dess bark liknar mer en gran. Den växer betydligt snabbare än sina svenska kusiner. Upp till 40 procent snabbare. Det är just för sin snabbhet som turbotallen, eller broilertallen som den hånfullt kallats, tog sig över Atlanten. 

Redan på 1920-talet sattes den ut på prov på svensk mark men det var under 1970- och 1980-talet som den planterades i stor skala. Målet då var att motverka den förutspådda virkesbrist som riskerade slå undan benen för skogs-
industrin på 2020-talet. 

– Det är ju fantastiskt egentligen, säger Alexander Åhréus, att de redan då kunde förutspå bristen på timmer 2025. Vem sitter och gissar vad som ska hända 50 år framåt?

Han är specialist på contorta och säljare för SCA Wood. Sedan 2021 jobbar han med att övertyga en skeptisk svensk marknad om förträffligheten med den nya tallsorten.  

”Många ser inte ens skillnad”

På bordet framför honom ligger olika varuprover tillverkat av contortatall. Det finns redan flera produkter på marknaden. Faktum är att flera svenskar redan kan ha möbler av contortatall hemma utan att veta om det. 

– Den är som vilken furu som helst, men den växer snabbare och gör därför större klimatnytta. Många ser inte ens skillnad, säger Alexander Åhréus.

Contortans trä är ljusare, har längre mellan kvistvarven och blöder nästan ingen kåda jämfört med svensk furu. Det gör att den passar bäst i synliga detaljer som panel, trall, limfog och foder.

Debatten kring contortan har gått vild ända sedan start. Tallen har beskrivits som invasiv, ett ekologiskt experiment och ett hot mot biologisk mångfald lokalt. 

Den typiska contortaskogen växer tätt med grenar som bildar en svårgenomtränglig vägg. Både blåbär och myror trivs sämre här, medan mossor brer ut sig mer. Stora contortabestånd försvårar även samernas renskötsel när laven i contortaskogen inte får nog med ljus för att växa. Många renar undviker också, enligt renskötare, träden på grund av lukten.

Det finns även en risk att den sprider sig utanför bestånden. Enligt forskning från Skogforsk är risken störst vid markberedning och i kantområden. Men spridningen kan begränsas med övervakning och röjning av plantor. 

Samarbete med samebyar

Alexander Åhréus håller med om att alla planteringar inte har varit lyckade, men man har lärt sig mycket under de senaste 50 åren. Koncernen har även ett närmare samarbete med samebyarna för att minska skogsindustrins påverkan på rennäringen. 

Contortan är här för att stanna och den har en viktig roll att spela i svensk skogsindustri. 

Den ger upp till 40 procent mer virke än inhemsk tall och binder därmed upp mer koldioxid.

– Vi kommer att fortsätta att plantera contorta precis som våra konkurrenter. Men med den kunskap vi har i dag gäller det att sätta den på rätt mark där trädslaget faktiskt är bäst. Det handlar inte om att röja granskog och sätta contorta överallt, säger han. 

Det är just på karga och extremt karga marker i norra Sverige som den är svår att överträffa. Det är också här som den gör störst insats för klimatet menar han.

– Den ger upp till 40 procent mer virke än inhemsk tall och binder därmed upp mer koldioxid. Den är också mer motståndskraftig mot älgbete, sjukdomar och skadegörare.

Fortfarande är traditioner och byggregler en bromskloss för contortan på den svenska marknaden, men det går desto smidigare globalt. I Asien, Nordafrika och Baltikum gör man ingen skillnad på svensk eller nordamerikansk tall. Det är furu alltihop. 

Vi tar in nästan vår sämsta kvalitet från sågverket och höjer värdet med flera tusen kronor per kubik.

Skapade nio nya jobb

Att contortan växer snabbt gör också att den väger mindre än både gran och tall. Den lägre vikten är bra när man tillverkar till exempel lastpallar. En lättare pall gör att man kan lasta fler på varje lastbil, smart både kostnadsmässigt och miljömässigt. 

Det är just produktion av råvara till träpall och emballage som företaget satsar på i sin komponentfabrik Gelfa. En lastbil om dagen lämnar fabriken med sågat och sorterat material för att spikas ihop på andra företag. 

– Det här är det lönsammaste vi gör. Vi tar in nästan vår sämsta kvalitet från sågverket och höjer värdet med flera tusen kronor per kubik, säger klubbordförande Anders Olofsson. 

Fabriken satte i gång 2019. Investeringen betalade av sig på två år och skapade nio nya arbetstillfällen. 

– Det händer inte ofta att vi får nya jobb här i Gällö, säger Anders Olofsson, det blir man glad för. 

Själv ska han snart lämna sågverket efter 40 år. Han får gå i pension vid 63 och tänker lämna så fort det går.

– Jag har inget emot att jobba men jag är väldigt gärna ledig.

Klubben är förvarnad om att de snart måste hitta en ny ordförande. Det här kan bli hans sista avtalsrörelse. Vilken fråga är då viktigast den här gången, mer tid eller pengar?

– Ska jag svara för mig själv är det att sätta av pengar från arbetstidskontot till pension. Men för hela kollektivet är det här med arbetstidsförkortningen viktigast. För våra operatörer här på Gällö, som jobbar dagtid eller tvåskift precis varenda dag, är de här lediga dagarna värda att kämpa för. För att kunna fara till tandläkaren, besiktiga bilen, eller ta med ett barn till läkaren till exempel.