PERSPEKTIV Europa brinner. Extremvädret innebär påfrestningar inte bara för människor och natur.
Bränder, torka och översvämningar riskerar också att utlösa en ny finanskris som slår mot jobben, skriver DA:s Harald Gatu.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Den industriarbetare som var med hösten 2008 känner till innebörden av ordet finanskris. En ekonomisk nödbroms någonstans i världen som plötsligt kan ställa dig utan arbete.
I Sverige försvann i ett nafs 100 000 industrijobb. Inte för att företagen gick dåligt eller saknade kunder. Inte för att det skulle råda lågkonjunktur. Utan för att världsekonomin råkade ut för en plötslig chock, den gången orsakad av skakiga amerikanska bostadslån.
Då var det som om någon hade ryckt ur kontakten till hela det internationella betalningssystemet. Banker vågade inte låna ut en enda dollar eller krona eftersom de inte visste vilka tillgångar de satt på. När bankerna tvärnitade stannade också företagen. Detta eftersom en stor del av näringslivet driver sin verksamhet med att ta korta lån i bankerna. Plötsligt tog det stopp och världsekonomin kastades in i sin allvarligaste kris sedan depressionen på 1930-talet.
Extremvädrets möjliga inverkan på ekonomin
Samma sak skulle kunna hända igen. Men kanske inte på grund av att svåröverskådliga, komplicerade värdepapper cirkulerar runt i den finansiella ekonomin.
Nu varnas det i stället för vad extremvädret kan ställa till med. Bränderna, torkan, översvämningarna – allt sätter press på såväl försäkringsbolag som banker och andra finansinstitut som lånar ut pengar.
Vad händer om försäkringsbolag drar sig ur områden som hotas av extremväder? Om den som bor i ett riskområde inte längre kan försäkra sin fastighet? Vad händer då med bostadslånet? Och värdet på huset? Kan huset säljas om det inte går att försäkra?
Det går lätt att föreställa sig följderna av osäljbara, högt belånade hus. Personliga tragedier och banker som inte får tillbaka de pengar som lånats ut. Parallellerna till krisen 2008 är uppenbara.
”USA kan stå inför en systemchock för ekonomin”
För ett halvår sedan kom en rapport från budgetkommittén i den amerikanska kongressen. Där sades att ”Fastighetsvärdena kommer så småningom att falla – precis som 2008 – vilket får hushållens förmögenhet att rasa. USA kan stå inför en systemchock för ekonomin liknande finanskrisen 2008 – om inte större.”
Financial Stability Board, ett internationellt organ som inrättades för att övervaka det globala finanssystemet efter krisen 2008, konstaterade nyligen att försäkringar blivit dyrare och svårare att teckna i utsatta områden, att ”klimatchocker” riskerar att utlösa oro på de finansiella marknaderna. I vintras varnade också den amerikanska centralbankschefen Jay Powell för utvecklingen.
Även i Europa hörs oroliga röster. Günther Thallinger, styrelseledamot i den tyska försäkringsjätten Allianz, varnade i våras efter den rekordvarma mars att de globala temperaturerna snabbt närmade sig nivåer där försäkringsbolag inte längre skulle kunna verka. Detta kan leda till ”en systemrisk som hotar själva grunden för finanssektorn”.
”Det ekonomiska värdet av hela regioner – kustregioner, torra regioner och områden skogsbränder – kommer att försvinna. Marknader omvärderas, snabbt och brutalt.”
Citaten återgavs nyligen i en stort uppslagen artikel i affärstidningen Financial Times med rubriken How the next financial crisis starts. Alla vill vara förberedda på när en finanskris kan blossa upp. Den som inte är förberedd är sämre rustad inför krisen.
”Runt om i landet tystnade fabrikerna”
I Financial Times återgavs också invändningar mot alla varningssignaler. Som att försäkringsbranschen redan har anpassat sig till riskerna med extremvädret.
Samstämmighet om framtiden existerar knappast, den här gången heller. De flesta ekonomer och politiker viftade bort hotet om en kommande finanskris när den amerikanska bostadsbubblan sprack 2006. Två år senare stannade världen.
Själv besökte jag ett antal industrier under finanskrisen. Där satt vd:n för ett mellanstort verkstadsföretag med kunder över hela Europa, kunder som i ett slag dragit tillbaka sina beställningar. Vd:n skakade på huvudet, förstod ingenting. Framför allt förstod han inte varför den bank som lånat hans företag i över femtio år plötsligt inte ville låna ut en endaste krona. Verkstadsgolvet gapade tomt, alla 250 metallarbetarna hade gått hem. Runt om i landet tystnade fabrikerna.
IF Metall tvingades teckna ett krisavtal med arbetsgivarna; ett tidsbegränsat kollektivt deltidsavtal som löpte ut när krisen klingat av. Men innan krisavtalet trätt i kraft hade uppåt hundra tusen svenska industrijobb sopats bort i den finansiella kollapsen.
Om krisen skulle komma nu finns möjlighet att tillämpa liknande avtal. Med den viktiga skillnaden att staten den här här gången går in och stöttar. Stefan Löfven, plågad IF Metallordförande under finanskrisen, såg som statsminister till att rusta statens krisberedskap. Medveten om att chocker kan komma och att dessa hotar din möjlighet att försörja dig.
Just nu rasar förödande skogsbränder av historisk omfattning i Frankrike och Spanien. Den europeiska centralbanken ECB har liksom den svenska Riksbanken och den amerikanska centralbanken Federal Reserve varnat för klimatkrisens finansiella följder och risken för ekonomiska chocker.
Centralbankerna är institutioner som nogsamt väger sina ord på guldvåg för att inte sprida oro på marknaderna. Det är verkligheten som oroar, den som brinner, förtvinar av torka eller spolas bort av vattenmassor.
