Dan är fackombud – och kandiderar för SD
Kartläggning visar: SD-politiker företräder IF Metall Arbetsplatser riskerar att stå utan ombud "Vill de peta mig går jag ur direkt"
Här byggs de gigantiska pappersmaskinerna: ”Tröttnar aldrig”
Publicerad 2025-08-05, 05:00 Uppdaterad 2025-08-11, 14:13
Pappersbruken finns lite överallt i landet. Men vilka tillverkar själva pappersmaskinerna?
DA besökte Valmet i Karlstad som bygger och kränger mjukpappersmaskiner världen över.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
På ett pappersbruk brukar en maskin av det här slaget ge ett betydligt mer vildare och kaxigare intryck. Dammig, skitig och indränkt i olja som den oftast är. Ja, samtidigt som den bullrar och lever om på ett sätt som nästan för tankarna till industriella revolutionen. Ni vet, som ett flåsande ånglok från förra sekelskiftet ungefär, fast flera gånger större. Ingenjörskonst som är vacker att se på kanhända, men fullständigt öronbedövande när den är i gång för att pressa bort vatten och leverera tonvis med mjukpapper.
Men inte här där vi är, inte på Valmets verkstadsgolv i Karlstad. För här görs inget papper, utan här tillverkas de i stället. Maskiner alltså. Nya PM:ar. Från skiss till skinande rena mjukpappersmaskiner. Tissuemaskiner även kallat.
Dinosauriestora konstruktioner som sedan säljs och skeppas iväg till världens alla hörn – Mexiko, Indien, USA, Brasilien, Saudiarabien, you name it. Sverige och övriga Europa med naturligtvis.
Priset för en komplett standardmaskin varierar beroende på bland annat kapacitet och teknik, men någonstans mellan 200 och 400 miljoner kronor lär man få vara beredd att ge.
40 meter lång pappersmaskin– monteras ner och transporteras till Polen
Anläggningen ligger i industriområdet Lamberget, strax intill Klarälven, och sysselsätter omkring 700 anställda, däribland ett 30-tal inne i montagehallen.
Som 59-årige montören Håkan Kilman, till exempel. I 14 år har han jobbat på firman, och det stortrivs han med säger han.
– Varje dag. Dessförinnan var jag inhyrd ett par år. Men då reste jag mest runt och utförde olika typer av servicejobb. Inte bara på tissuemaskiner utan även kartongmaskiner. Många bruk längs Norrlandskusten blev det då, Obbola bland annat.
Just nu är han emellertid i färd med slutbygget av en drygt 40 meter lång och nästan 2 000 kubikmeter stor maskin som ska transporteras till Polen inom kort. Han pekar i riktning mot en stor bärcylinder högt och snett ovanför oss.
– Nu ska jag fixa klart en kåpa som sen ska monteras fast ovanför den där cylindern. Kåpan är till för att hålla dammet borta.
I montagehallen bygger man och sätter samman maskinerna. Hit kan kunderna också komma för att titta, klämma och känna på vad de har beställt – samt testa dess programvara. Kontrollera att maskinen alltså verkligen duger och kan leverera exakt det toalett-, hushålls-, servett- eller annat mjukpapper som de har tänkt och förväntar sig.
50 containrar för att frakta en maskin
Efter att en maskin har byggts färdigt plockas den isär och packas sedan ner i drygt 50 stora containrar, varefter de fraktas med tåg till hamnen i Göteborg.
I en mindre lokal intill montagehallen står maskinoperatören Lars-Georg Johansson och berättar att han fräser slangplåt till en inloppslåda. Även han är 59 år, och skulle kunna tillverka delar till pappersmaskiner och allt annat i metall med förbundna ögon som det verkar. Han skiner upp.
– Maskiner och maskinbearbetning har alltid varit lockande för mig, ända sen jag var liten grabb!
Varför då, tror du?
– Tja, det blev min grej helt enkelt. Tillverka, laga. Jag är uppvuxen ute på landet och vår närmaste granne hade en mekanisk verkstad. De renoverade ventiler åt Skoghall bland annat, minns jag … Jo, jag var alltid där. Lärde mig svarva, svetsa, bearbeta, allt möjligt.
Läs också
Från trädplanta till brevlåda: Så blir Dagens Arbete till
✓44 586 kilo papper per nummer ✓Följ vägen från ”ved” till läsare ✓”Så yrkesskadad är jag”
Den 1 april 1995 gjorde Lars-Georg Johansson sitt första arbetspass, och trots att det har gått mer än 30 år sedan den aprildagen tycker han fortfarande att det är lika kul att komma till jobbet varje morgon.
– Ja, konstigt nog gör jag det. Jag är väl ett unikum i den meningen. Även på fritiden håller jag på med sånt här, bygger och bearbetar mycket. Med bilar och så.
– Det är som med dragracing, som jag också har hållit på med i 30 år – jag tröttnar aldrig på det!
Du har en egen, gissar jag?
– Det har jag, en Competition Eliminator. En bil som jag har byggt helt och hållet på egen hand. Den har 2 000 hästar ungefär, och så går den från noll till 330 kilometer i timmen på 6,5 sekunder!
Yankeecylinderna kan väga 200 ton
Tillbaka till pappersmaskiner. En central komponent i en mjukpappersmaskin är den så kallade yankeecylindern som används i torkningsprocessen. En sådan cylinder kan väga upp till 200 ton, och sådana har det tillverkats i hundratal här i Karlstad genom åren, både gjutna och i stål. Över 700 sedan 1895 för att vara mer precis. Först i Karlstads Mekaniska Werkstads gamla lokaler inne i stan, i Herrhagen, som är en populär nöjeslokal numera, och senare alltså här på Valmets område på Lamberget.
Men efterfrågan på gjutna produkter är inte alls som den en gång har varit längre, tvärtom, och nu har företagsledningen därför beslutat att stänga det gamla gjuteriet och övergå helt till stålcylindrar.
Gjuteriet stänger: ”Något varsel har inte lagts”
När DA är där har fackliga förhandlingar just inletts och än så länge är det oklart vad som kommer hända med de 28 personer som jobbar i gjuteriet. Klart är dock att stängningen kommer att äga rum vid årsskiftet och att driften ska vara i gång till dess.
– Sen får vi se, och vi får hoppas på det bästa. Något varsel har i alla fall inte lagts, säger IF Metalls klubbordförande Mats Englund, 59 år även han.
Peter Claesson är en av många anställda som tycker att det är beklagligt. Han är 59 år (ja, han också!) och har jobbat här ända sedan han var tonåring. Först som svarvare, sedan som montör, och nu som förman i maskinverkstan i snart tre år.
Yankeecylindrar är hans gebit, och vi träffar honom mellan just två sådana – två jättelika pjäser färdiga att emballeras och skickas iväg.
– Jo, det är väldigt sorgligt att man ska lägga ner gjuteriet. Men det är ju åt det hållet som marknaden går nu – det blir mer och mer stålyankees.
Vad är bäst?
– Vissa säger att gjutna cylindrar är bättre, andra att stål är bättre. Själv vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. De har olika egenskaper.
700 jobbar på valmet
Valmet i Karlstad, tidigare Karlstads Mekaniska Werkstad, grundades 1860, och tillverkar i dag process- och automationslösningar till massa-, pappers- och energisektorn.
Anläggningen utvecklar, tillverkar och servar mjukpappersmaskiner och har cirka 700 personer på lönelistan, merparten är tjänstemän.
Företaget ingår i Valmet Oyj, en finländsk verkstadsindustrikoncern med omkring 19 000 anställda världen över. Huvudkontoret ligger i Esbo i Finland.
Liten notering, det är inget j i finska företags namn, det borde stå OY, inget mer, Oyj är som att skriva Abe bakom svenska företags namn. I alla fall så vitt jag vet!?